NÄRINGSLIVS

Artiklar från Östergötland

Av Monica Gideskog (M)

Kommunalråd Mjölby

Det är företagen som skapar jobben, därför måste vi skapa förutsättningar för dem att växa. En av dessa förutsättningar är att ge företagen möjlighet att utföra arbeten som kommunen tidigare utfört. Vi måste helt enkelt bli bättre på upphandlingar.

Idag finns en uppfattning hos oppositionen att det ska vara kommunen som är utförare för då görs arbetet bättre. För mig är det här ett föråldrat synsätt. Det krävs att vi går framåt och förnyar oss för att ständigt utvecklas till det bättre, istället för att hålla fast vid det gamla. En positiv utveckling är att konkurrensutsätta kommunala verksamheter. Det är konkurrensen som driver människor att prestera bättre.

Ett bra exempel på det positiva med konkurrensutsättning är tandvården. I Sverige har det länge funnits en privat tandvård vid sidan om Folktandvården. Det har betytt att Folktandvården ständigt varit tvungna att arbeta med kvalitén på sin verksamhet för att behålla sina patienter. Folktandvården har på så sätt blivit en bättre vårdplats där patienten står i fokus, vilket saknas i många andra offentliga verksamheter.

Motståndet till fler upphandlingar och konkurrensutsättningar är dock inte det enda hindret för företag som vill växa. I dagsläget är upphandlingsreglerna alldeles för krångliga. Det ska inte vara så att ett företag måste anlita en konsult för att ta sig igenom den snåriga djungel av regler som leder fram till en lyckad upphandling. Dagens krångliga regler utesluter små företag som varken har tid eller möjlighet att skaffa sig all den kunskap som krävs för att vinna en upphandling. Detta måste det såklart bli ändring på för att fler företag ska kunna växa.

För att skapa de arbeten som behövs i Sverige idag krävs det att vi ger företagen möjlighet att växa. En sådan möjlighet är att konkurrensutsätta kommunens verksamhet och göra sig av med allt regelkrångel kring upphandlingar.

Av Muharrem Demirok (C)

Kommuanlråd Linköping

Östergötland halkar efter. Så enkelt är det. Det är inget nytt fenomen, men likväl har vi halkat efter när det gäller arbetstillfällen. Vi har halkat efter i ekonomisk tillväxt. Och vi har halkat efter när det gäller företagandet. Om inte annat så visade Östsams utredning kring länets ekonomiska utveckling det svart på vitt. Nu står vi inför ett avgörande val. Vi kan fortsätta sticka huvudet i sanden och låtsas som inget. Eller så kan vi göra något åt det. Och när jag säger göra något åt det så menar jag inte att vi ska flumma runt med de vanliga politiska retorikknepen. Nej, jag menar att vi verkligen ska ge Östergötland en elchock.

Innan jag ger mitt svar på vad som kan göras så ska ge erbjuda en kort analys.

Östergötland beter sig ibland som om vi vore i konstant kris. Som om vi inte hade alla de förutsättningar vi faktiskt har. Och vad gör ett län i kris? Jo, det sätter sina förhoppningar till offentliga lösningar. Och så har skett. Gång på gång startas nya projekt upp som ska erbjuda lösningen på ett problem, som inte alltid behöver vara ett problem. Eller så startas det upp något för att öka vår attraktivitet, export eller vårt varumärke. Exemplen är många.

Jag fick nyss veta att i alla de offentliga projekt som vi skapat skvalpar det runt c:a 200 miljoner kronor. Men vad som saknas är samordning. Ibland är det medel som är avsatta för att jobba med en fråga som någon annan redan jobbar med. Och ibland är det medel som är avsatta för att jobba med en fråga som egentligen inte borde vara prioriterad.

Så, här kommer min lösning. I alla fall en dellösning. Skippa många av dessa projekt. Lägg bara ned dom. Rakt av. Pang boom. Nu är det slut. Bestäm vilka som är de mest prioriterade frågorna för länet, max tre, och fokusera på dom. Inga andra frågor får offentlig finansiering under tiden. Fokus kan skifta, men aldrig mer än tre frågor.

Sen så gör vi gemensam sak i hela länet. Vi ansöker hos nästa regering om att få bli försökslän för regelförenklingar riktade mot små- och medelstora företag. Vi gör upp en lista över de regler som dessa företag anser sig ha störst bekymmer med och sen jobbar vi med dem. Om det blir en hit så kan resten av landet ta efter. Här skulle vi kunna pröva undantag från LAS. Om det nu är så att vi centerpartister har rätt så kommer det göra under för vår region. Om vi har fel. Ja på de siffror jag läser så känns det knappast som att det kan bli värre.

Det är två konkreta förslag som vi kan ta tag i direkt om som skulle kunna fungera som en elchock åt vårt län. För det borde alla vara överens om att vi har inte råd att harva runt med retorik längre.

Av Sverre Moum (M) och Lennart Haraldsson (S)

Kommunalråd Åtvidaberg

Svenskt Näringslivs årliga ranking över kommunernas lokala företagsklimat visade att Åtvidaberg klättrat rejält bland Sveriges alla kommuner. I år hamnar Åtvidaberg på plats 90, en klättring med 103 platser jämfört med i fjol.

Bakgrund

Förra mandatperioden 2002-2006 kom Åtvidabergs kommun till vägs ände vad gäller allmän röra, både politiskt och ekonomiskt. Politiken kännetecknades av osämja, personmotsättningar och bristande ledarskap. Förutom riksdagspartierna fanns det tre lokalpartier, svenskt rekord! Kommunen hade en av landets sämsta ekonomier. Åtvidaberg hade dåligt rykte och förtroendet för kommunen från lokala näringslivet var i botten.

Politiskt ledarskap

Det är stor ekonomisk skillnad mellan Sveriges kommuner beroende på befolkningsstruktur, geografiskt läge, etc. Vi påstår dock att den avgörande skillnaden ligger i det politiska ledarskapet. Det handlar om mod att genomföra förändringar, om samarbete med andra partier, näringsliv, föreningar osv. – kort sagt att få alla att dra åt samma håll.

Nuläge

Efter snart fyra års regerande kan vi kommunalråd i den styrande majoriteten S och M konstatera att vi vänt

• politisk röra till politisk stabilitet
• ekonomisk röra till ekonomisk stabilitet.

Hur har det gått till?

Vi har under mandatperioden arbetat mycket målmedvetet och strukturerat efter några principer, som resulterade i det viktigaste dokumentet under år 2009, nämligen Vision 2020. Visionens fyra viktigaste nyckelord är helhetssyn, långsiktighet, mod och framåtanda.

Helhetssyn

Den kanske svåraste uppgiften vid allt förändringsarbete är att få till stånd den nödvändiga kulturförändringen. I vårt fall handlade det om att se kommunen som en helhet, att få alla att dra åt samma håll. Under år 2009 genomförde vi en helt ny kommunchefsorganisation, unik bland Sveriges kommuner. Den har visat sig mycket lyckosam. Fem förvaltningschefer bildar en kommunchefsgrupp som biträdande kommunchefer, där kommunchefsjobbet roterar mellan dem. Denna ledningsgrupp träffas varje vecka och går igenom gemensamma frågor. På högsta chefsnivå får vi en helhetssyn på kommunen.

Långsiktighet

Det största hotet mot kommuners ekonomiska stabilitet är bristen på långsiktighet hos politiska ledare. Det gör sig särskilt påmint vart fjärde år i samband med val!

Om ca sju år börjar de stora kommunala pensionsutbetalningarna och kommer att pågå till mitten av 2020-talet. Vi som i dag sitter som politiska ledare måste långsiktigt sanera kommunens ekonomi. Det betyder att vi även fortsatt måste ha en stram och återhållsam ekonomi för att med goda resultat få kommunens förmögenhet att växa. Först då finns det en buffert att möta kommande pensionsutbetalningar. Misslyckas vi kommer nästa generations politiker att tvingas till drastiska nedskärningar. För det är väl ingen som tror att framtidens pensionärer efterskänker sina pensioner?

Mod

Vi känner oss stolta över att vi tillsammans hade det politiska modet att med högt tempo starta den helt nödvändiga saneringsprocessen av ekonomin. Mod ska genomsyra hela kommunen! Mod att pröva nytt, mod att sticka ut, mod att bryta den förhärskande jantelagen, mod att riskera ett och annat misslyckande, mod att gå framåt.

Framåtanda

En organisation eller företag uppnår sällan jämvikt. Antingen går det framåt eller också går det bakåt. Det som avgör det ena eller det andra är vilken inställning alla inblandade har. Framåtanda är det förhållningssätt som ska genomsyra kommunens arbete och därmed skapa möjlighet för tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv.

Signaleffekt

Mycket har hittills handlat om den kommunala organisationen och ledarskapet. Men det har tidigare också varit det största hindret för en förbättring av företagsklimatet. Man kan inte nog överskatta signaleffekten av samarbetet mellan S och M. Det är ordning och reda. Det är resultat som inger respekt. Kommunen är inte längre ett sänke för företagen.

Lokala näringslivet

Parallellt med den kommunala ekonomiska saneringen har vi arbetat hårt för att förbättra dialogen mellan företagare och kommunen med såväl politiker som tjänstemän. Att det finns ett öppet och prestigelöst samtalsklimat är en förutsättning för gemensam framgång.

Arena för tillväxt har varit ett samarbetsprojekt mellan Åtvidabergs Sparbank, ICA och kommunen. Ett femtiotal deltagare har befolkat olika arbetsgrupper som tittat på framtidsfrågor som bostadsområden, infrastruktur, marknadsföring etc.

Den årliga entreprenörsdagen, där vi stämmer av utvecklingen och blickar framåt, lockar ca 100 företagare.

Kommunchefsgruppen har tillsammans med ett antal företagsledare bildat en strategisk grupp som går igenom ett antal områden, t.ex. exploatering av tomter och industrimark, praktikplatser för ungdomar och profilutbildningar på vår gymnasieskola.

Näringslivscentrum är en ekonomisk förening ägd av ca 90 företag, ortens tre banker samt kommunen. Föreningen driver näringslivsfrågorna i ett helägt aktiebolag, NC. Kommunen har hittills under mandatperioden kanaliserat de flesta näringslivsaktiviteterna genom NC och dess VD.

I samarbete med NC har under senaste året projektet ”Bollplank Åtvidaberg” genomförts. Inhyrda konsulter har genomfört analyser av industriföretag, ledarskapsutbildning, analys och handlingsplan för besöksnäringen, analyser och kompetensutveckling av handelsföretag m.m.

NC anordnar frukostmöten, seminarier och driver olika projekt, t.ex. samarbetsprojektet ”Ekubator”, som syftar till att stimulera och utveckla nyföretagandet. NC administrerar flera företagsnätverk, bl.a. ett ledarskapsnätverk och ett för kvinnliga företagare.

Kommunen förstärkte under våren sina resurser inom bl.a. området upphandlingar, där vi fick mindre smickrande omdömen i Svenskt Näringslivs enkät.

UF Ung Företagsamhet

I Åtvidabergs kommun driver fler gymnasieungdomar UF-företag än i övriga länet. Nästan 40 procent av en årskull i kommunen har under läsår 09/10 valt att starta ett UF-företag. Den höga andelen elever kan direkt spåras till det strukturerade och organiserade arbete som lärare och skolledare gör på kommunens gymnasieskola. Åtvidaberg fick också pris som Östergötlands bästa UF kommun.

Åtvidabergs kommun driver ett av de större projekten i landet kring entreprenörskap i skolan. Barn och utbildningsförvaltningen har beviljats medel (totalt 3,8 miljoner kr 2008-2011) ur EUs socialfond för att arbeta med entreprenörskap i skolan. Alla skolor i Åtvidaberg från åk 1 till och med gymnasiet deltar i projektet.

Framgångsrikt entreprenörskap i skolan påverkar inte bara eleverna. Det sprider sig som ringar på vattnet bland föräldrar, släkt och vänner. En positiv inställning till företagande påverkar företagsklimatet i rätt riktning.

Framtidens företagsklimat

Omvandlingen från en bruksort med bruksanda och en dominerande arbetsgivare till en kommun med ett varierat näringsliv av små och medelstora företag är, i ett längre tidsperspektiv, den största kulturella förändringen i Åtvidaberg. Den stora utmaningen blir att stabilisera och förbättra Åtvidabergs ranking under kommande år.

Åtvidabergs kommun har i år bytt till ett nytt varumärke, som ska sätta sin prägel på framtidens företagsklimat.

Åtvidaberg – kommunen med framåtanda!

Av Aleksander Gabelic (S) Riksdagsledamot Östergötland

Utgångspunkten för ett framgångsrikt Sverige är företagande och en fungerande välfärd. Vi behöver duktiga entreprenörer som vill utveckla sina idéer. Det bidrar till arbetstillfällen och resurser till det allmänna som vård, skola och omsorg.

Vi socialdemokrater har ibland varit otydliga när det gäller småföretagande. Men under senare år så har vi haft en bra attityd som ser företagarnas betydelse. Det är en linje som jag starkt tror på. Vi måste alltid lyfta fram de som vill utveckla sina idéer och skapa arbetstillfällen.

I min värld är det möjligt att förena en positiv företagarpolitik, bra arbetsmiljö, med kollektivavtal och rimliga skatter. Företagarna är en del av samhället.

Vad jag tror är viktigt är att vi politiker också ser företagarnas vardag. Det finns många olika företagare. Invandrar företagare, miljöföretag etc. kan ha väldigt många olika typer av problem med myndigheter. Vi bör underlätta för företagande och därför måste vi bli bättre på att se de som försvårar. Politiken måste på ett mer konstruktivt sätt finnas med i entreprenörernas vardag. Politiker borde vara med ute i arbetet regelbundet för att både se arbetsgivarnas och de anställdas situation. Tyvärr finns det negativa uppfattningar om både facket såväl som arbetsgivare. Visst finns det dåliga exempel men jag är övertygad om bättre dialog förs så kan många missuppfattningar och problem lösas. Det tjänar alla på. 

Jag vill se särskilda satsningar på de mindre företag som satsar på miljöteknik. Det finns en enorm potential om kapital, entreprenörer små som stora, kommuner och staten kan samverka bättre. Här måste politiken leverera mycket mer stöd och tydliga ramar för marknaden. Tyvärr är politiken för svag inom miljöområdet då det gäller att få miljöteknik kunnandet att växa och som jag ser som mål exporteras. Här finns det många nya arbetstillfällen om politiken gör vad den ska.

Jag vill bidra till detta om jag åter blir invald i Sveriges riksdag. Om det ska bli möjligt behöver jag kryss på plats sju på socialdemokraternas riksdagslista i Östergötland. Vad jag lovar om det lyckas är att ni får en modern, pragmatisk och företagarvänlig socialdemokrat i riksdagen som gärna fortsätter dialogen med er.

Av Mats Johansson
Socialdemokratisk kandidat till landstinget

Universitetssjukhuset är en nyckelresurs för hälso- och sjukvården i Östergötland och i regionen. Kännetecknande för vårt Universitetssjukhus är att här möts teknik och medicin som generar forskning i Samtidigt halkar Östergötland efter. För få är i arbete, östgötarnas utbildningsnivå är för låg och företagandet är för svagt. Här kan Universitetssjukhuset vara en bättre tillgång – inte minst för arbete och företagande. Vi vet att det finns många goda idéer i vården, men inte alla kan och ska utvecklas inom sjukhusets väggar – utan är idéer för produkter och metoder som kan växa och realiseras i företag nära vården.
Universitetssjukhuset är hela Östergötlands sjukhus. Det handlar både om att östgötar kommer till sjukhuset för att få vård men också om att bygga nätverk för kunskapsspridning. Det är nödvändigt för att föra ut nya metoder i vården och ha kvalificerade länsdelssjukhus.
För oss socialdemokrater har Universitetssjukhuset en nyckelroll att spela i den östgötska vården och i Linköpings utveckling. Vi har tidigare lagt en omfattande motion om hur vi vill utveckla Universitetssjukhuset, den har vi inte fått något svar på. Nu presenterar vi dessutom följande konkreta förslag som vi avser genomföra om vi vinner valet den 19 september:
Förbättra möjligheten för företagande med närhet till Universitetssjukhuset
I det fortsatta arbetet med Universitetssjukhusets fastighetsutvecklingsplan vill vi skapa ett hälsoföretagens hus på eller i direkt anslutning till Universitetssjukhusområdet. Vi vill öka företagandet för produktutveckling och innovationer inom hälso- sektorn och vi är beredda att göra de investeringar som krävs för att förbättra möjligheterna för det i Linköping.
Satsa på forskning och nätverkande – skapa FORSS för Östergötland
Sedan flera år tillbaka samverkar Landstingen i sjukvårdsregionen med den gemensamma forskningssatsningen FORSS som stimulerar till gemensamma forskningsprojekt över länsgränserna. Vi socialdemokrater vill på motsvarande sätt stärka banden mellan Universitetssjukhuset och övriga vården i länet. Vi stärker vården i Östergötland genom samarbete och samverkan mellan sjukhusen.
Låt de östgötska hälso-produkterna och innovationerna bli kända i den östgötska vården – öppna upp för att landstinget ska kunna bli en öppen testmiljö
Idag är ett stort problem för östgötska produktutvecklare inom hälsosektorn att deras produkter inte är kända av kunderna. Vi vill förbättra möjligheten för företagare att på ett säkert och kontrollerat sätt testa produkterna i utvecklingsskedet inom landstinget. Genom att låta landstinget bli en testmiljö för produktutvecklarna uppstår en win-win situation – produkterna blir kända i landstinget samtidigt som de också blir bättre genom att vårdpersonalen kan komma med förbättringsförslag.
Genom ett fördjupat samarbete med entreprenörer och vårdföretag kan vi göra den östgötska hälso- och sjukvården ännu starkare!

Riksdagspolitikern Betty Malmberg (m) på RUT-prao

-Det är mycket roligare att städa hos andra än sig själv, utbrister riksdagskvinnan Betty Malmberg efter det att hon prao:at som RUT i Norrköping. RUT är en viktig reform som skapat både nya företag och jobb och< som måste få finnas kvar fortsätter hon.
Hennes arbetsledare för dagen, Viktoria Svensson ifrån Livskomfort trivs bra med sitt arbete i hemservicebranschen. Ibland får jag frågan om jag känner mig som piga, men det slår jag genast ifrån mig och kontrar: Varför skulle jag det? Jag tjänar egna pengar och får pension precis som vid andra jobb. Däremot har jag aldrig fått så mycket uppskattning tidigare. Jag är stolt och nöjd över mitt arbete.
Efter prao:n träffar Betty och Viktoria fler politiker som för dagen bytt namn till RUT. Det är Jirina Klevstigh och Päivi Johansson som båda är moderata ledamöter i Norrköpings kommunfullmäktige. Päivi berättar att hon för några år sedan motionerade om att införa RUT lokalt i Norrköping. Hon menar att tanken var rätt. Resultaten visar att många, och framför allt kvinnor, har kunnat gå från utanförskap till sysselsättning. Det är bra för den enskilde men gynnar också statskassan, säger Päivi Johansson. Och så är det. Av en rapport från riksdagens utredningstjänst framgår att en person som går från arbetslöshet till att få lön inom hemservicebranschen, får drygt 34 000 kr mer i plånboken varje år. Samtidigt tjänar samhället 234 000 kr i skatteintäkter och minskade utbetalningar för personen i fråga, berättar riksdagskvinnan Betty Malmberg.
Jirina Klevstigh lyfter frågan om varför oppositionen kan tänka sig att slopa RUT, men behålla ROT? Själv tror hon att det är den så kallade pigdebatten som fortsätter spöka, men de har fel säger Jirina. Tjänster inom hemservice är minst lika viktiga som måleri och hantverk och måste få finnas kvar.
Med på mötet är också Edith Nielsen Åkerblom från Östgöta Städ AB. Hon berättar att RUT egentligen inte tillhör kärnverksamheten för företaget men att antalet kunder växer stadigt.
- RUT är ett plus i kanten säger, Edith. Det har gjort att vi kan sprida vår arbetstid över hela dagen och gör då att deltidsanställda kan gå upp i tjänst och arbeta fler timmar. Vår personal får också en ny och spännande erfarenhet av annan verksamhet än kontorsstädning.
Alla vid mötet är överens om att RUT måste få vara kvar. Risken är annars att fler kommer att köpa tjänsten svart och att fler förpassas tillbaka i arbetslöshet.
- Idag finns det 124 företag i Östergötland som säljer RUT-tjänster och knappt 10 000 som har köpt tjänster det senaste året. Jag undrar vad oppositionen ska säga till dem, säger Betty Malmberg. Att de ska ordna butlers i Stockholms tunnelbana eller?

Av Lina Johansson Svenskt Näringsliv (referat)

Lunchklubben i Norrköping arrangerades den här gången i Visualiseringscenter C. Deltagarna bjöds på en god lunch och en debatt mellan kommunpolitikerna Jörgen Rundgren (M) och Lars Stjernkvist (S).

Fokus på debatten låg på näringslivsfrågor och det visade sig att det trots många olikheter även fanns en del likheter mellan de båda politikerna. Båda var överens om att det krävs en förbättrad kollektivtrafik mellan städerna och att Ostlänken måste bli verklighet för att få fart på näringslivet i regionen.

Båda talade också om att samarbetet i regionen måste öka för att få fart på näringslivet, bland annat måste flygplatsproblematiken lösas. Åsikterna gick dock isär när det gällde hur man ska lösa problemet. Rundgren vill inrätta ett flygråd, där parterna kan sitta ner och samtala medan Stjernkvist vill att de båda flygplatserna ska ägas av ett gemensamt bolag.

För att företag ska etablera sig i regionen talade båda om att etablera Norrköping som en attraktiv boendeplats. Stjernkvist underströk att man egentligen inte bör separera på näringslivspolitik och vård, skola, omsorg, utan dessa bör ses som komplement till varandra. Det handlar, enligt honom, om att ge en bra helhetsbild av regionen, vilket i sin tur lockar företag att etablera sig.

På frågan om vad som måste göras för att få livskraftiga företag i regionen var de båda politikerna överens om att kommunen måste ha snabb service och ge tydliga besked vid till exempel bygglov. Stjernkvist påpekade att myndigheternas inställning till företag är en viktig del i det hela. Enligt Stjernkvist är det också viktigt att skapa kreativa miljöer där företag kan frodas och att satsa på utbildningar som ger den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Enligt Rundgren borde kommunen vara beredd att omfördela sina resurser, genom att låta andra sköta vissa kommunala delar. Kommunen ska istället ha en mer stöttande funktion.

Av Paul Lindvall (m) kommunstyrelsens ordförande Linköping

Linköping växer som aldrig förr. Vi har ett starkt näringsliv och ett universitet som attraherar forskare och studenter från hela världen. Mjärdevi science park har firat 25 års jubileum och är idag som företagsmiljö mer framgångsrikt än någonsin tidigare (närmare 6000 medarbetare i ca 250 företag). Mjärdevi Science Park är något av ”juvelen i kronan” när det gäller företagsmiljöer i Linköping. Här samsas stora företag som Ericsson, Motorola, Autoliv, Sectra, IFS och Lawson med mindre företag som är under stark tillväxt. Inkubatorverksamheten är framgångsrik. Nyckeln till framgången ligger i det nära samarbetet mellan akademin, näringslivet och kommunen.

Vi genomför en stor kraftsamling kring ”Linköping – Sveriges flyghuvudstad”. Här finns en unik spetskompetens kring flyg.  Den spetskompetensen finns inte bara på SAAB eller vid Malmen utan också i många andra företag och organisationer.  Vi har tillskapat en företagspark kring Linköping City Airport som erbjuder goda etableringsmöjligheter för företag med flygkunnandet som gemensam bas.

En av regionens starkaste profiler är miljöteknikkunnandet. Här finns stora aktörer som Tekniska Verken och Eon, men också ett stort antal  expansiva mindre företag. I samverkan med universitet och Norrköpings kommun erbjuder vi nu en kreativ miljö i en nyöppnad Clean Tech Parc vid resecentrum. Goda etableringsmöjligheter erbjuds också i såväl Kallerstadsområdet som kring Händelö i Norrköping. I Berg/Vreta kloster färdigställs företagslokaler för företag med bakgrund i jordbruk och ”gröna näringar”.

Linköping fick utmärkelsen årets stadskärna (förra året). Innerstaden utvecklas i nära samverkan mellan kommunen, fastighetsägarna och kommunen. Linköpings innerstad är levande och under stark utveckling. Vi har en innerstad att vara stolta över. Här finns många företag och många driftiga entreprenörer. En attraktiv stadskärna är ett måste i en framgångsrik kommun. Tornby är Sveriges näst största handelscenter. Linköping är i verklig mening en plats för ”handel” och företagande. Den starka livsmedelprofilen – med aktörer såsom Cloetta och Scan, – har förstärkts ytterligare genom att Scan investerat över 200 miljoner kronor i ett nationellt distributionscenter.   

Satsningar som dessa är naturligtvis mycket viktiga, men ännu viktigare är nog ett gott företagsklimat och en mycket nära och framgångsrik samverkan mellan kommun, företagare och universitet.

Ett gott företagsklimat grundas i positiva attityder till företagande och företagare. Mätningar visar att vi är på rätt väg. Ett gott företagsklimat kännetecknas av snabba besked och korta handläggningstider. Här finns mer att göra (alla handläggningstider bör minst kunna halveras). Ett gott företagsklimat kännetecknas av att kommunen lägger ut service och välfärdstjänster på entreprenad. Här ligger vi mycket lång framme. Ett gott företagsklimat kännetecknas av att vi investerar och satsar för framtiden. Vi satsar förmodligen mer än någonsin tidigare. Ett gott företagsklimat skapas av goda kommunikationer, tillgång till bra exploateringsmark, välutbildad arbetskraft, satsningar på entreprenörskap i skolan och mycket annat. Ett gott företagsklimat gynnas av en låg kommunalskatt – vi har regionens lägsta! Vi har mycket att vara stolta över, men vi kan bli ännu bättre. Vi siktar på ge förutsättningar för att det tillskapas minst 1000 nya företag/år.  Självfallet skall såväl nya som gamla företag skall ha goda möjligheter att växa. Linköping är på rätt väg – genom en fortsatt nära samverkan med näringslivet och universitet kan vi bli ännu bättre. Vi siktar mot toppen – nya- och växande företag är nyckeln till välstånd och tillväxt!

Av Andreas Norlén (M)

Riksdagsledamot, Östergötland

Jobbskatteavdraget har sänkt skatten rejält för alla Sveriges löntagare; Det ökar sysselsättningen. Riksrevisionen säger att jobbskatteavdraget höjer sysselsättningen med cirka 88 000 personer. Professor Lennart Flood säger att siffran är 72 000 personer. Det exakta talet är svårt att fastställa men inriktningen i båda rapporterna är densamma.

Varför ökar sysselsättningen om det lönar sig bättre att arbeta? Det är inte sällan tufft att få ett jobb. Det kanske krävs att man flyttar eller pendlar dit där jobben finns eller lägger ner kraft på att lära sig ett nytt yrke, där chansen att få jobb är större. Kanske måste man söka väldigt många jobb.

Om det bli kvar för lite av lönen när skatten är dragen, minskar drivkrafterna att anstränga sig lite extra för att ta sig in eller hålla sig kvar på arbetsmarknaden. När alliansregeringen trädde till var marginaleffekten för en hel del låginkomsttagare 55 procent. Om de fick 100 kronor i ökad löneinkomst ökade innehållet i deras plånböcker med 45 kronor. Resten försvann till följd av bland annat hård beskattning av låga inkomster, minskad a-kassa och sänkta inkomstrelaterade bidrag.

Tack vare att alliansen sänkt skatten på lönen rejält får man behålla påtagligt mer än förut om man går från bidrag till arbete. Självklart är det då fler som är beredda att förändra livet för att få ett jobb. Tänk det omvända – om skatten på lönen höjdes till 100 procent hur många skulle då vara beredda att gå till jobbet? De rödgröna vill höja inkomstskatten för tre miljoner löntagare och därmed försvaga drivkrafterna att jobba.

Det finns inget egenvärde i att ha olika skatt på lön och pension, men för att få en snabb och tydlig effekt av jobbskatteavdraget var det viktigt att göra det så stort som möjligt. Därför fick löntagarna störst skattelättnad först – men självklart betalar även pensionärerna för hög skatt. Alliansen har därför sänkt skatten för pensionärerna två gånger och utlovar en tredje sänkning år 2011. Om ekonomin tillåter vill vi göra en fjärde sänkning.

Alliansen har genomfört även andra skattelättnader som bevisligen gett nya jobb, till exempel rot- och rutavdragen. En färsk rapport från Företagarna visar att avdragen gett minst 18 000 nya jobb bara det senaste året. Rot- och rutjobb trängs undan i särskilt hög grad av hög beskattning, eftersom människor gör jobben själva eller köper svarta tjänster om priset blir för högt. Därför ger denna riktade skattelättning på ”hemjobb” så många nya jobb att den troligen inte kostar staten en krona netto. Trots detta vill de rödgröna ta bort både rot- och rutavdragen. De säger därmed nej till tusentals jobb.

Alliansen har också sänkt arbetsgivaravgifterna, dels generellt, dels extra mycket för dem som anställer unga under 26 år eller arbetslösa. Blir det billigare att anställa ökar drivkrafterna att anställa. De rödgröna vill istället fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Det är ett obegripligt förslag om man vill bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Jag tror att sysselsättningen ökar genom att vi skapar ökade drivkrafter för människor att hålla sig kvar på arbetsmarknaden och ökade drivkrafter för företag att anställa. Jag tror också att lägre skatt och därmed lägre pris på särskilt priskänsliga tjänster ger nya jobb.

Av Billy Gustafsson (S)

Riksdagsledamot, Östergötland

Vi vet att ett starkt näringsliv ger ett starkt land med jobb, välstånd och välfärd för medborgarna. Många nya jobb växer fram i företag . För mig som socialdemokrat är företagande och företag därför en av de viktigaste ingredienserna i ett välutvecklat och framtidsinriktat Sverige. Det är viktigt att företag får förutsättningar att starta, etableras, utvecklas och stanna kvar i Sverige och i Östergötland.

Vi socialdemokrater har ett antal förslag som handlar om att utveckla och stärka företagandet.

Det ska vara lättare för entreprenörer att starta och få tag i kapital, att anställa, expandera och exportera. Vi vill stärka innovationskraften. Det ska inte vara svårt att göra idéer till företag eller att gå från en anställning till att starta eget företag.

Attityden till företagande och entreprenörskap behöver förbättras. Informationen från myndigheter behöver bli bättre, och samhällets regler för bidrag till nyföretagande måste ses över. Vi vill att nyföretagande och entreprenörskap ska vara en naturlig del i skolan.

Samhället har ett stort ansvar för att se till att företag har tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. Då är gymnasieutbildning, vuxenutbildning, yrkeshögskola och universitetet viktiga faktorer. Vuxen- och arbetsmarknadsutbildningarna har tyvärr fått sämre förutsättningar av regeringen. Vi socialdemokrater vill satsa på utbildningssektorn och se till att dialogen mellan branscherna och utbildningsanordnarna om framtida kompetensbehov blir bättre.

Företag är beroende av att såväl medarbetare, kunder och varor kan transporteras snabbt och smidigt. Därför kommer en socialdemokratiskt ledd rödgrön regering satsa på att Sverige har en fungerande infrastruktur med vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och kollektivtrafik, som stärker förutsättningarna för företag.

Många av framtidens jobb växer fram i små och medelstora företag. Vi socialdemokrater vill att de ska ha bättre möjligheter att anställa och växa genom att sänka arbetsgivaravgifterna. För ett företag med 2-3 anställda innebär det en sänkt kostnad på ungefär 50 000 kronor.

Jag vill verka för ett Sverige där företag kan växa och utvecklas.