NÄRINGSLIVS

Artiklar från Näringslivsdebatt

Bengt-Anders Johansson (M) riksdagsledamot för Jönköpings län
I Jönköpings län finns det 265 företag som erbjuder hushållsnära tjänster. I kommunen är det 74.  Vi har besökt några av dessa tjänsteföretag. De är eniga om en sak; om RUT avskaffades, som de rödgröna vill, skulle de få svårt att överleva. I värsta fall skulle det handla om nedläggning.
Effekterna på vårt län skulle bli kännbara. Allra mest skulle det drabba de människor som har stått långt ifrån arbetsmarknaden. För det är framförallt dem som har fått chansen att starta eget eller blivit anställda med RUT-reformen. Förutom att ha ett arbete att gå till på morgonen kan de nu försörja sig själva. Ett jobb ger också en bättre självkänsla då man känner sig behövd.
Det råder ingen tvekan om att RUT-avdraget för olika typer av hushållsnära tjänster, som t.ex. städning eller barnpassning har blivit en succé.  Servicebranschen har fått ett uppsving, svartjobben minskar och nya företag har etablerats. Avdraget för hushållsnära tjänster har bidragit till att göra det möjligt för fler att anlita hjälp i hemmet. Det handlar om allt från den ensamstående pensionären, som behöver ett komplement till sin hemtjänst, till en barnfamilj som har det svårt att få dygnets timmar att räcka till. Av någon oförklarlig anledning är oppositionen mot detta.
De rödgröna är dock oense med väljarkåren. Över 70 procent av väljarna är positiva till reformen. Oppositionen är av någon anledning motståndare till en reform som har gett fler arbetstillfällen i tider av kris. Almega har presenterat en undersökning som visar att över 11 000 personer arbetar inom branscher som berörs av RUT- avdraget. Deras uträkning är baserad på statistik från skatteverket. En överväldigande majoritet av företagen säger dessutom att de upplever att svartjobben har minskat i omfattning. Eftersom ett av reformens huvudsyften var att göra svarta jobb vita har den även där träffat mitt i prick.
Oppositionens hårdnackade motstånd till RUT bottnar i att man tycker att vissa arbeten är okej att utföra. Andra är det inte. Priset för denna fördömande syn är att de anser att det är bättre med:

-Färre i riktiga jobb
-Färre företag
-Färre som kan få sin vardag att gå ihop
-Färre vita jobb
-Färre som omfattas av trygghetsförsäkringar
-Färre pengar till statskassan

 Carina Hägg
riksdagsledamot, ersättare i Näringsutskottet och ledamot i Utrikesutskotte

Jag välkomnar Minoo Akhtarzand som ny landshövding till vårt län. Min förhoppning är att Akhtarzand i sitt arbete kommer att lyfta fram de näringar som är viktiga för den regionala sysselsättningen.

Industrin är en viktig näringsgren med stor betydelse för vår regionala tillväxt. Det lokala och regionala näringslivet bidrar till att vi som är bosatta på landsbygden kan bo kvar och skapa oss en framtid. Det skapas därmed förutsättningar för att skola, livsmedelsaffärer, samhällsservice, vård och omsorg finnas kvar och utvecklas. Näringslivet med både små och stora företag är grundbulten för en levande landsbygd. Entreprenörsskap och småföretagande är en förutsättning för välfärd och tillväxt.

Besöksnäringen är en växande bransch med möjligheter till ökad sysselsättning i Jönköpings län. Många internationella besökare lockas av möjligheterna att få vandra i våra svenska orörda skogar och ta del av naturupplevelser utöver det vanliga.

Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar. Här jobbar flera ungdomar och vuxna med utländsk bakgrund än i någon annan näring. Det är också en näring som stimulerar till egenföretagande.

Jag hoppas att vår nya landshövding även plockar upp stafettpinnen från Lars Engqvist på jämställdhetområdet. Jämställdhetsarbetet har kommit en bra bit på vägen, men det återstår ännu mycket att göra. Det finns nu en gemensam kunskapsgrund att utgå ifrån och min förhoppning är att det tvärpolitiska arbetet kan fortsätta under den nya landshövdingens ledning.

Av: Bengt-Anders Johansson (M)
Riksdagsledamot och talesperson i landsbygdsfrågor

Över 80 000 fler personer i arbete, det är jobbskatteavdragets förväntade effekt slår Riksrevisionen fast i en ny rapport (RiR 2009:20). Det är framförallt bland unga och utrikesfödda, grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, som antalet arbetade timmar beräknas öka. Att fler arbetar och betalar skatt är en nödvändighet för att kunna finansiera viktiga hörnstenar i välfärden så som skolan, vården och omsorgen av äldre.

Den globala krisen har slagit hårt mot Sverige och skakat om vår arbetsmarknad i grunden.
Det vore inte ansvarsfullt att ge sken av att några mirakelkurer finns mot krisen. Däremot kan en klok politik lindra effekterna och skapa förutsättningar för omställning och nya jobb att växa till.

För att det ska bli fler jobb måste det finnas någon som vill anställa. Därför har den moderatledda regeringen sänkt trösklarna in på arbetsmarknaden. Arbetsgivaravgifterna har sänkts för alla, men något mer för vissa grupper. Nystartsjobb för den som har varit långtidsarbetslös och en halvering av arbetsgivaravgiften för unga under 26 år är bara några exempel på dessa drivkrafter.

Ytterligare exempel på incitament som har skapat en mängd nya arbetstillfällen är RUT-avdraget för hushållsnära tjänster och ROT-avdraget för byggnationer. Servicebranschen har fått ett uppsving, svartjobben minskar och nya företag har etablerats. Dessutom har avdraget för hushållsnära tjänster bidragit till att göra det möjligt för fler att anlita hjälp i hemmet. Det handlar om allt från den ensamstående pensionären, som behöver ett komplement till sin hemtjänst, till en barnfamilj som har det svårt att få dygnets timmar att räcka till.

Socialdemokraterna har gjort klart att de vill avskaffa RUT-avdraget. Dessutom ligger nu också ROT-avdraget i farozonen om vi ska tro på (S) vårbudgetmotion för 2009. Varför är socialdemokraterna så ivriga att riva upp något som har, enligt en rapport från Företagarna, hittills skapat ungefär 12 000 jobb? Och hur ska höjda skatter leda till fler jobb?
 
Mycket har gjorts men mycket återstår att göra. Därför är vi övertygade om att det blir än mer viktigt under de kommande åren med en regering som har en politik som tar helhetsgrepp för jobben. Det krävs ansvarsfulla satsningar på verkningsfulla åtgärder framför populistiska utspel. Det krävs satsningar på arbetslinjen och en stärkt välfärd. Vi i alliansen har under drygt tre år visat att det går att öka människors frihet och ekonomiska handlingsutrymme och vi kommer att fortsätta arbeta i samma riktning. Fler jobb tjänar alla på.

Carina Hägg
Riksdagsledamot (S)

Vår rödgröna Valplattform är precis det som nu behövs för företagandet. Vi vet att det är i de små och medelstora företagen som framtidens jobb växer fram. Därför måste villkoren för entreprenörskap stärkas. Entreprenörernas idéer, kreativitet, vilja och envishet skapar framtidstro och nya jobb. Jobbkrisen i våra kommuner måste mötas med aktiva investeringar – för nya jobb, för trygga jobb och för gröna jobb.

Jag vill se ett sprudlande näringsliv och gläds därför över att vi vill inrätta innovationsprogram för en
konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor. Vi har identifierat att ett forskningsavdrag
skulle vara betydelsefullt för Sveriges framtida konkurrenskraft. Vidare vill vi för att förenkla företagarnas
vardag skapa en Onestop tillståndsportal och förbättra företagens möjligheter att själva välja karenstid i
sjukförsäkringen. Samt stärka tillgången på riskkapital genom att också inrätta en
riskkapitalfond.

Vår bygd men också hela Sverige ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina styrkor och
förutsättningar. Redan 2011 och 2012 vill vi sänka socialavgifterna för småföretag så att det blir billigare att
anställa. Vi rödgröna har också som reformambition att under mandatperioden sänka restaurangmomsen,
givet att det finns ett varaktigt reformutrymme. Om ytterligare ekonomiskt
utrymme uppstår kommer vi att gå vidare med ytterligare lättnader för småföretagen. Det
kan handla om sänkningar av momsen i andra delar av tjänstesektorn, sänkta arbetsgivaravgifter,
minskade sjuklönekostnader eller ett riskkapitalavdrag.

I Jönköpings län har drabbats hårt av företagskonkurser under mandatperioden. Det var särskilt de mindre
företagen som drabbades av regeringens passivitet. Samtidigt med denna utveckling har småföretagen kommit att spela
en allt större roll för jobben. Regeringens höjning av arbetsgivaravgiften för småföretagare har knappast underlättat och
att regeringen misslyckats med att genomföra regelförenklingar för företag under sina tre år vid makten är ett faktum.
Den skyhöga ungdomsarbetslöheten bekämpas inte heller med LAS som tillhygge.

Och jag vill bort från högeralliansens bidragslinje. I åtta av tio kommuner fortsätter försörjningsstödet att växa,
vårdnadsbidrag pressas fram och allt fler unga förtidspensioneras, för att peka på några områden. Regeringen bekämpar
statistiken istället för arbetslöshet och barnfattigdom. Väljarna förtjänar en ny färdrikning för jobbens skull.

Och ett kreativt Sverige behöver ett kulturliv som underhåller, ifrågasätter och ställer saker på sin spets. Innovationer kräver kreativitet.
Att nya satsningen på kulturen som maxtaxa i kultur- och musikskolan och att återinföra succén med fri entré
på statliga museer är också i förlängningen något som kommer företagandet och jobben till godo.

Ett kreativt län ger ett framgångsrikare Sverige

Av Mats Johansson
Socialdemokratisk kandidat till landstinget

Universitetssjukhuset är en nyckelresurs för hälso- och sjukvården i Östergötland och i regionen. Kännetecknande för vårt Universitetssjukhus är att här möts teknik och medicin som generar forskning i Samtidigt halkar Östergötland efter. För få är i arbete, östgötarnas utbildningsnivå är för låg och företagandet är för svagt. Här kan Universitetssjukhuset vara en bättre tillgång – inte minst för arbete och företagande. Vi vet att det finns många goda idéer i vården, men inte alla kan och ska utvecklas inom sjukhusets väggar – utan är idéer för produkter och metoder som kan växa och realiseras i företag nära vården.
Universitetssjukhuset är hela Östergötlands sjukhus. Det handlar både om att östgötar kommer till sjukhuset för att få vård men också om att bygga nätverk för kunskapsspridning. Det är nödvändigt för att föra ut nya metoder i vården och ha kvalificerade länsdelssjukhus.
För oss socialdemokrater har Universitetssjukhuset en nyckelroll att spela i den östgötska vården och i Linköpings utveckling. Vi har tidigare lagt en omfattande motion om hur vi vill utveckla Universitetssjukhuset, den har vi inte fått något svar på. Nu presenterar vi dessutom följande konkreta förslag som vi avser genomföra om vi vinner valet den 19 september:
Förbättra möjligheten för företagande med närhet till Universitetssjukhuset
I det fortsatta arbetet med Universitetssjukhusets fastighetsutvecklingsplan vill vi skapa ett hälsoföretagens hus på eller i direkt anslutning till Universitetssjukhusområdet. Vi vill öka företagandet för produktutveckling och innovationer inom hälso- sektorn och vi är beredda att göra de investeringar som krävs för att förbättra möjligheterna för det i Linköping.
Satsa på forskning och nätverkande – skapa FORSS för Östergötland
Sedan flera år tillbaka samverkar Landstingen i sjukvårdsregionen med den gemensamma forskningssatsningen FORSS som stimulerar till gemensamma forskningsprojekt över länsgränserna. Vi socialdemokrater vill på motsvarande sätt stärka banden mellan Universitetssjukhuset och övriga vården i länet. Vi stärker vården i Östergötland genom samarbete och samverkan mellan sjukhusen.
Låt de östgötska hälso-produkterna och innovationerna bli kända i den östgötska vården – öppna upp för att landstinget ska kunna bli en öppen testmiljö
Idag är ett stort problem för östgötska produktutvecklare inom hälsosektorn att deras produkter inte är kända av kunderna. Vi vill förbättra möjligheten för företagare att på ett säkert och kontrollerat sätt testa produkterna i utvecklingsskedet inom landstinget. Genom att låta landstinget bli en testmiljö för produktutvecklarna uppstår en win-win situation – produkterna blir kända i landstinget samtidigt som de också blir bättre genom att vårdpersonalen kan komma med förbättringsförslag.
Genom ett fördjupat samarbete med entreprenörer och vårdföretag kan vi göra den östgötska hälso- och sjukvården ännu starkare!

Av Linnéa Darell, Riksdagskandidat (FP) Linköping

I den heta jobbdebatten talas mest om ungdomsarbetslösheten och vad vi politiker ska göra åt den. Och det är naturligtvis nödvändigt att se till att unga människor får jobb.

Vi får fördenskull inte glömma att personer med funktionsnedsättning också har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Enligt Socialstyrelsens rapport ”Alltjämt ojämlikt” är det bara tio procent som har ett lönearbete. Motsvarande siffra för totalbefolkningen i åldern 20-64 är cirka 80 procent.

I ett välfärdssamhälle som vårt bör det vara självklart att samhället ska ge förutsättningar för alla människor att kunna ta tillvara sin fulla kapacitet. Och att ha egen försörjning där så är möjligt med hänsyn till funktionsnedsättningen.

I rapporten ”Att vända hinder till en fördel” redovisar Folkpartiet ett antal förslag för möjligheter till arbete. Bland annat vill vi införa jobbcheckar, d v s ett intyg som visar vad en arbetssökande med funktionsnedsättning har rätt till i form av hjälpmedel och annat stöd för att kunna arbeta. När detta är klart redan inför ett eventuellt anställningsbeslut slipper jobbsökande och arbetsgivare vänta på byråkratins beslut. Arbetsgivaren får snabbt och enkelt kunskap om vilka stödformer som finns att tillgå inför den aktuella anställningen.

Personliga coacher, ett reformerat lönebidrag, ett större utbud och valfrihet av hjälpmedel, traineeprogram samt stödprogram för arbetsgivare är andra exempel på samhällets insatser, som bör öka möjligheten till jobb på den reguljära arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Dessutom måste diskrimineringslagen skrivas om så att otillgänglighet i olika sammanhang utgör grund för diskriminering. Synen på arbetsförmågan hos personer med funktionsnedsättning måste förändras. Där måste vi alla hjälpas åt.

Henrik Wennesund

Regionchef Företagarna Kalmar län & Gotland

Det är nu två år sedan RUT-avdraget infördes och drygt ett och ett halvt år sedan ROT-avdraget infördes. Sammantaget kan vi med facit i hand säga att dessa avdrag har varit en succé. Både nationalekonomiskt och för de arbetstagare som fått nytt arbete inom RUT/ROT-sektorn. Tidigare i våras gjorde vi i Företagarna en undersökning som visade att RUT-avdraget, lågt räknat, skapat ca 12.000 nya arbetstillfällen i landet.  Vår nya undersökning som släpptes i dagarna visar ännu bättre siffror. Inte mindre än 18.000 nya arbetstillfällen, riktiga jobb, har blivit nettoeffekten av RUT/ROT-avdraget. Undersökningen visar också att avdragen är statsfinansiellt lönsamma, dvs. de ger tillbaka mer till statskassan i form av ökade skatteintäkter än vad de kostar. I Kalmar har RUT skapat 60 nya jobb och ROT 380, sammantaget alltså 440 nya jobb bara i vårt län. Statistik från skattemyndigheten tar också livet av en seglivad myt att det är de ”rika” som köper RUT-tjänster. Skatteverkets siffror visar att en tredjedel av de som köpt RUT-tjänster har en årslön på under 220.000 kr dvs. under medelinkomsten i landet.

Över 880.000 människor och 55.000 företag har nyttjat avdragen i landet som helhet, människor har med hjälp av RUT- och ROT avdragen gått från svarta underbetalda jobb till vita jobb med avtalsenliga löner. Dessa nya vita jobb ger statskassan möjligheter att satsa pengarna på vård och skola eller varför inte på pensionärerna? Det är dessa riktiga jobb som skapar de skatteintäkter som vi ska finansiera välfärden med inte att förväxlas med de offentliga jobben som skapar sysselsättning men i slutändan betalas av skattemedel.  

När nu oppositionen går till attack mot RUT-systemet går de inte bara till attack mot de människor som lyckats få ett vitt arbete. De går också till attack mot näringslivet, som om RUT-avdraget avskaffades, återigen skulle tvingas konkurrera med svartarbete. Denna attack uppfattas av oss som småföretagarorganisation som ett bevis på att oppositionen inte är småföretagarvänlig. Man har helt enkelt inte förstått att globaliseringen har tagit udden av vår Svenska ”storindustri”, det är i de små företagen med mellan 8-20 anställda som framtidens tillväxt kommer att finnas och det är där vi hittar ”RUT”-företagen. När Lars Ohly säger att ”vi är det nya småföretagarpartiet” så känns det väldigt långt från sanningen när man, om man vinner valet, vill ta livet av den nya framväxande bransch som RUT-företagen utgör. Det finns inga förlorare på RUT/ROT-systemet, den som får ett vitt jobb är vinnare, staten är vinnare, näringslivet är vinnare, varför vill de rödgröna omvandla vita jobb till svarta? Varför vill de ersätta vita jobb med skattefinansierade ”låtsasjobb”?

Bengt-Anders Johansson (M)
Riksdagsledamot och talesperson i landsbygdsfrågor
I en debattartikel i Dagens Nyheter berättar Socialdemokraterna i Stockholms stad hur det vill lösa stockholmarnas livspussel. Exempelvis vill de se en butler, en slags betjänt, i tunnelbanan så att stockholmarna ska få chansen att lämna sin smutstvätt på väg till jobbet, och hämta ut den ren på vägen hem, samt få hjälp med matinköp. De vill också bygga dagis i anslutning till tunnelbanan. Förslaget motiveras med att storstadsborna ska kunna använda ”sin tid på bästa sätt”.

Socialdemokraternas förslag är inte bara ologiskt utan också orättvist. Det finns ingen tunnelbana utanför Stockholm. Men behovet av att få hjälp i vardagen är inte begränsat till huvudstaden. För pendlare i glesbygden, med flera mil till jobb och arbete, skola och barnomsorg är behovet för ”skratt” och ”kärlek” lika stort som för en stockholmare.  Hur har Socialdemokraterna tänkt att landsortsborna ska få hjälp i vardagen? Eller är detta ett privilegium endast huvudstadsbor förunnat? Med regeringens RUT-avdrag får alla i hela Sverige möjlighet till avlastning. Avdraget gör inte skillnad på folk och folk.

(S) verkar ha en bristande förståelse för att det ser annorlunda ut i Sverige beroende på var man bor. Småbarnsföräldrar i Stockholm ska få sina behov tillgodosedda genom att bygga dagis i anslutning till kollektivtrafiken.  Men småbarnsföräldrar på landsbygden ska få höjd bensinskatt om oppositionen vinner valet. Bensinskatten påverkar inte resekostnaden för tunnelbaneresenärer men det gör den däremot för småbarnsföräldrar på landsbygden som hämtar och lämnar på dagis, eller fotbollsträningen, eller ridskolan och så vidare.

Socialdemokraterna är som bekant emot avdraget för hushållsnäratjänster som Alliansregeringen har infört. Men samtidigt vill man införa butler-tjänster. Skulle det vara bättre än RUT? Enligt min mening handlar det i stort sett om samma slags tjänster.

Vi anser att alla vill använda sin tid på bästa sätt. Därför är det logiskt att alla medborgare ska kunna få hjälp vid behov. Socialdemokratisk logik går ut på att låta småbarnsföräldrar i glesbygden som köra sina barn till dagis betala för butlers i Stockholm. När glömde (S) bort att Sverige är större än Stockholm?

Anne-Louise Kroon, Söderköping, företagare och (S)-politiker

1. Avskaffa sjudagarstvånget
Den första juli i år blev den kortaste karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare sju dagar istället för en dag. Organisationen Företagarna menar att regeringens försämrade skydd för egenföretagare riskerar att slå negativt mot nyföretagandet. Som företagare delar jag deras oro. Vi måste ge egenföretagaren möjligheten att välja en dags karenstid i sjukförsäkringen. Därmed får egenföretagare möjlighet till mer av den trygghet som anställda har.

2. Sänk arbetsgivaravgiften
Vi måste sänka arbetsgivaravgiften för småföretag. Ett litet företag med 3-4 anställda får genom en exempelvis 6-procentig sänkning en lägre kostnad om cirka 50 000 kronor, vilket på kort sikt skapar förutsättningar för fler jobb i dessa företag. En generell sänkning gör också att det lilla företaget kan anställa ungdomar och samtidigt behålla erfaren personal, vilket oftast är förutsättningen för att kunna utvecklas och växa.

3. Se över sjuklönekostnaderna
Regeringen har svikit småföretagen och schabblat bort trygghetsfrågorna. Det är hög tid att se över de små företagens sjuklönekostnader vilket gör de mindre sårbara så att de ska våga växa.

4. Nej till regeringens straffskatt på småföretagare
Den borgerliga regeringen avser att göra a-kassan obligatorisk – samtidigt som man behåller de höga och diskriminerande avgifterna. Det är en straffskatt på låginkomsttagare och småföretagare. Idag väljer många småföretagare att stå utanför a-kassan. Regeringens förslag innebär att en småföretagare som i dagsläget väljer att stå utanför a-kassan tvingas betala ytterligare 2.172 kronor i skatt per år. Vi måste säga NEJ till regeringens straffskatt på småföretagare.

5. Mer riskkapital ger mer arbetstillfällen
Nyföretagande behöver stimuleras men förutsättningen för att få företagen att växa är tillgång på kapital. Idag är det i stort sett omöjligt för ett litet enskilt företag att få låna till expansion och investeringar utan att företagaren och entreprenören måsta pantsätta alla sina eventuella privata tillgångar. Det måste vi ändra på. Därmed få vi fler företag att vilja växa och anställa fler människor.

6. Främja entreprenörskap i hela länet
Det behövs en stark kommersiell service för en levande landsbygd. En betydande del är att ge mer stöd för att trygga tillgängligheten till grundläggande kommersiell service i skärgården och på landsbygden. Många hushåll och företag saknar alltjämt tillgång till bredbandsuppkoppling – inte minst i gles- och landsbygd och därmed finns en ”betydande digital klyfta” som hindrar tillväxt. Alltså är modern informationsteknologi och goda och likvärdiga förutsättningar för människors resande och transporten av gods avgörande för landsbygdens invånare och företag.

Annie Johansson

Riksdagledamot (C)

Nationell talesperson i arbetsmarknadsfrågor

Vi behöver en reformering på synen att förmedla arbeten i Sverige. I genomsnitt förmedlar varje arbetsförmedlare i den statliga Arbetsförmedlingen mindre än ett jobb i månaden till en kostnad av 60 000 kronor. Det är duktiga, engagerade medarbetare vars kompetens inte kommer till sin rätt.  I en ny undersökning från Svenskt Näringsliv framgår att Arbetsförmedlingen präglas av skrämmande ineffektivitet och byråkrati.

Det är ohållbart! Välfungerande matchning på arbetsmarknaden är en mycket viktig del i kampen mot arbetslösheten. Med denna ineffektivitet är det inte konstigt att många är missnöjda med Arbetsförmedlingen. När Almega nyligen frågade arbetssökande vad de tyckte om den service de fick så svarade åtta av tio att Arbetsförmedlingen är ganska eller mycket dålig på att förmedla jobb.

För oss är det uppenbart att dagens system har nått vägs ende. I Centerpartiet anser vi därför att vi måste öppna för privata och ideella arbetsförmedlingar. På sikt bör all förmedling skötas av externa aktörer, som kan nischas både vad gäller målgrupper och branscher. Allt fokus måste vara just att förmedla jobb. Myndighetsutövningen blir kvar hos den statliga Arbetsförmedlingen som utreder vilka möjligheter och behov den arbetssökande har. Sedan ska det stå den arbetssökande fritt att välja arbetsförmedlare i utbudet på marknaden.  

Vårt system bygger på att en jobbpeng ska följa den arbetssökande. Liknande lösningar finns idag redan inom vården och skolan. Pengens storlek ska bestämmas utifrån den arbetssökandes behov och svårighet att komma in på arbetsmarknaden. På så vis skapas drivkrafter att också ta hand om dem som står långt från ett jobb. Pengarna ska betalas ut stegvis, en del när den arbetssökande har fått ett jobb och en del när denne haft sitt arbete i ett år. Syftet med detta är att ha huvudfokus på långvariga arbeten.

Med privata utförare skapas möjligheter för olika arbetsförmedlare att specialisera sig på olika människors behov. Någon skaffar sig kompetens och bygger upp nätverk som passar långtidsarbetslösa. En annan blir specialist på ungdomars situation och behov. En tredje på akademiker och en fjärde på nysvenskar.

En annan fördel är att arbetsförmedlarna uppmuntras att nå bra resultat. Enda sättet att tjäna pengar i vårt system är att förmedla jobb. Den som inte förmedlar tillräckligt många jobb får helt enkelt inga pengar. Genom en sådan reform kan vi få en betydligt effektivare förmedling av jobb än idag.

Arbetslösheten är ett av de största problemen i vår tid. Idag finns hundratusentals människor som vill, men inte får arbeta. Regeringen har genomfört flera kraftfulla åtgärder för att förbättra läget som lägre skatter och sänkta arbetsgivaravgifter för unga och långtidsarbetslösa.

Uppenbarligen behövs mer. Vi har därför flera nya förslag för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden som avstampsjobb med lägre ingångslöner och flexiblare arbetsrätt med reformer av las. Tillsammans med bättre matchning på arbetsmarknaden kan vi förbättra läget situationen för de arbetssökande.