NÄRINGSLIVS

Artiklar från Näringslivsdebatt

Verkligheten är onekligen brokigare än den politiska kartan får en att förmoda. Betrakta bilden av Sydostsverige här bredvid. Blå kommuner har borgerlig majoritet, röda vänstermajoritet, grå har småpartier som tungor på vågen. Det är enkelt.

Men se sedan på ljus och skugga. Ljusa nyanser säger att kommunerna har infört valfrihet i äldreomsorgen eller förbereder detta. Mellannyanser visar kommuner som utreder detta, osäkert hur länge. Mörka nyanser med raspig yta visar kommuner som tydligt sagt nej till valfriheten eller inte visat något intresse för förslagen.

Det finns både mörka (Ydre, Vadstena, Ödeshög) och mellanfärgade borgerligt styrda kommuner. Och faktiskt en och annan ljusröd (som Finspång och Motala), där det alltså är vänstern som står för frihetsreformen.

Men mest av allt ger kartbilden onekligen ett väldigt oordnat spräckligt intryck, även om de ljusblå borgerliga valfrihetsområdena fångar ögat först av allt.

De kommuner som arbetar aktivt för äldrevalfriheten är alla något större, oftast borgerliga. Det är lätt att tolka detta så att politiken här har tydliga band till rikspolitiken, politiken är idéförankrad. Att de är stora innebär också att de valda har enklare att se sig som företrädare för medborgarna, inte för verksamheten.

En sådan formaliserad rollfördelning ses ofta som ett handikapp. Men när politiskt ”heta” reformer ska förankras och införas är de ofta en fördel. Politiken erbjuder roller och identifikationer andra än de kommunala och rent lokala.

Intressant är att så många kommuner där lokala småpartier eller Sverigedemokrater sitter som tungan på vågen ändå har haft politisk kraft att påbörja valfrihetsreformer: Västervik, Högsby, Uppvidinge, Karlskrona, Ljungby, Mullsjö, Tranås och Vaggeryd. I exempelvis Karlskrona bedriver Sverigedemokraterna demonstrationspolitik mot den fempartiallians som svarar för ordförandeposterna. Ändå är äldrevalfriheten sjösatt.

Reformen förutsätter alltså lokala engagerade ambassadörer, valda som vågar gå emot tanken att kommunen ska stå för allt. Hur ska äldreministern Maria Larsson kunna få igång processen i de andra kommunerna genom beslut i Stockholm, frågar sig onekligen betraktaren? Hon kan knappast ägna sig åt att själv resa runt från Sölvesborg till Valdemarsvik för att kampanjtala på fullmäktigen och gruppmötena.

Per Dahl, redaktör för Emilstankar .

Folk flyttar faktiskt till Eksjö, men inte i den utsträckning som behövs för att vända trenden och underlätta rekryteringen till företag. Den vackra trästaden på höglandet har en ålderssammansättning som innebär att Eksjö har en större andel äldre jämfört med riket eller länet i övrigt. Befolkningsprognoser visar på en minskande befolkning om inte den nuvarande trenden vänder. Detta innebär stora utmaningar för företagare, politiker och tjänstemän. Ett förbättrat företagsklimat i Eksjö bygger på ökad attraktivitet, kreativa initiativ och samarbete.

Ungefär så resonerade ett antal företagare som samlades över lunch. Huvudfrågan var – vad är absolut viktigast för att Eksjö ska bli en bra plats att driva företag på? Det konstaterades snabbt att många faktorer gör Eksjö till en attraktiv boende ort. Förutom den vackra miljön har skolorna i Eksjö fått bra betyg efter skolverkets inspektioner. Det finns även ett bra utbud och god service i Eksjö. Det är relativt vanligt att ungdomar flyttar tillbaka till Eksjö när det är dags att skaffa familj. De söker en tryggare miljö. Trots det, är det mer som behöver hända.

Alternativa bostadsformer

En flaskhals är bristen på alternativa bostadsformer. Det kommer att behövas många lägenheter framöver, för både äldre och yngre.” Kommunpolitikerna har satt upp mål för hur många lägenheter som ska byggas varje år.” säger Carina Ståhlhammar, Eksjö Bokhandel, som också säger att ”det är viktigt att de håller fast vid de målen”.

Infrastruktur

Att invånarna kan ta sig till och från Eksjö snabbt och smidigt är viktigt för företagare. I nuläget tar det för lång tid att pendla till och från Eksjö, oavsett om det sker med buss eller bil. Bussarna har dåliga förbindelser till Eksjö och vägarna har låga hastighetsbegränsningar som innebär att det tar lång tid att färdas på vägarna. Dessutom blir bilpendlingen dyr. Många avstår då från att pendla till eller från Eksjö och bosätter sig istället på annan ort. Infrastruktursutvecklingen är därför viktig för både tillväxten och attraktiviteten.

Attityder

Företagare upplever att lokala politiker är insatta i företagarnas frågor och visar välvilja. Där det brister ibland är dock förståelsen från tjänstemännen. ”Det är alltid lättare att ta kontakt med någon när man har ett ansikte.” tycker Mats Svanberg, Eksjöverken. Regelbundna möten mellan tjänstemän, företagare och politiker föreslås.

Kreativitet

Eksjö är en stad med gamla anor. Både regementet och lasarettet lämnar sin starka prägel på trästaden. Men det finns drivkrafter som både vill bevara och förnya. Behovet av kreativa lösningar är stort i Eksjö. Varför inte utveckla ett strandområde vid sjön, eller få en spårvagn på plats? Det var ett par av idéerna som företagarna funderade på. Budskapet är att det behövs kreativa initiativ för att skapa ökad attraktivitet och främja tillväxten i Eksjö.

Nu gäller det för företagare, politiker och tjänstemän att ta tillvara på energin och kreativiteten och främja entreprenörskap. Förutsättningar att främja företagsklimatet och tillväxten stora. Det gäller att alla håller blicken framåt.

Text; Tamara Lorenzon

Av Ingrid Fäldt, Gruppledare för Socialdemokraterna

Med glädje har vi konstaterat att Strängnäs åter har nominerats till årets nyföretagarkommun. Vi vet att det finns ett väl fungerande nyföretagarcentrum, ett varierat näringsliv och driftiga företagsledare.

Ett bra samarbete mellan näringsliv och kommun är viktigt och kan förmodligen förbättras.

Det bör vara så enkelt som möjligt för en företagare eller en blivande sådan att komma i kontakt med kommunens tjänstemän och politiker.

I Socialdemokraternas valmanifest 2010 ”Möjligheternas Strängnäs” kan bland annat följande läsas: 

Strängnäs kommun har både en egen varierad arbetsmarknad och ett stort antal pendlare på bekvämt reseavstånd i och nära Mälardalen. Det ska vara attraktivt att både bo och arbeta i Strängnäs kommun, samtidigt som det ska vara enkelt att ta sig till och från arbetsplatser utanför kommunen.

Därför vill vi:

*Att nya arbetstillfällen ska skapas inom industri- och tjänstesektorerna, där inte minst företag inom medicin/bioteknik, logistik och turism/besöksnäring bedöms kunna bli större och fler.

*Locka fler företag att etablera nya jobb genom god markberedskap, fler attraktiva bostadsområden, satsningar på skola, omsorg, kultur och fritid samt förbättrade kommunikationer, såväl mellan kommundelarna som för in-och utpendlare.

*Stärka människors möjligheter att välja hur de vill bo. För att ge hela kommunen tillväxt och utveckling måste vi planera för byggande i alla kommundelar.

*Fortsätta utbyggnaden av fler gång- och cykelvägar i kommunen.

*Att kommunens infarter i alla kommundelar ges ett inbjudande mottagande. 

*Påverka för att öka turtätheten på Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Stockholm.

Acko Ankarberg Johansson (KD)

Kommunstyrelsens ordförande Jönköping

Varje dag i valstugan kommer frågan från skolelever och andra väljare. Vad tycker du är viktigast i valet? Jag svarar varje gång Jobben! Förmodligen gör de flesta partier det. Men det finns skillnader oss emellan i synen på företagande och jobb. Så här tänker jag:

Om du och jag har pengar i plånboken så vi kan köpa varor och tjänster  så kan företagen anställa människor. De som anställs får en inkomst och de betalar skatt som finansiera skola, vård och omsorg. Så måste det fungera om vi ska ha ett gott samhälle. Dvs pengar i plånboken att konsumera och goda förutsättningar för företagande som resulterar i  jobb.

Jobbskatteavdraget är viktigt för att människor ska få mer pengar i plånboken. En undersköterska ha fått 1 300:- mer i plånboken varje månad med Alliansregeringen. Eget sparande är ju också välfärd. Dessutom ger det möjlighet till konsumtion som ger jobb.

En stor del av jobbpolitiken är statlig. Men nog påverkar vi i kommunen också förutsättningarna för jobb och företagande. Jag har i mitt förra inlägg beskrivit vad vi gjort i Jönköpings kommun. Idag vill jag lägga särskilt fokus på infrastrukturens betydelse.

Vi behöver mer pengar i Jönköpings län till vägar och järnvägar. Regeringen har beslutat om den s.k. Nationella planen där varje väg och järnväg som ska byggas fram till 2021 är angiven. Trafikverket har att utföra det som regeringen bestämt.

Regeringen kräver att vi är överens inom varje kommun och dessutom inom hela länet för att komma ifråga för statliga investeringar. Tidigare var länet uppdelat i Södra Vätterbygden, Höglandet  och GGVV-regionen. En uppdelning som inte har främjat bättre och snabbare kommunikationer i länet. Nu har vi börjat samarbeta på riktigt.

Vi har under 2009 och 2010 arbetat fram en gemensam prioritering för de infrastruktursatsningar vi vill se i vårt län. Vårt län har fått ca 1,2 miljarder kronor för perioden fram till 2021 och objekten är angivna och beslutade. Det finns ytterligare två objekt som är mycket angelägna. Det är höghastighetsbanor och förbättrade godsmöjligheter på järnväg.

På Torsvik finns idag ca 3 200 jobb och det är kanske det ”hetaste” logistikläget i Sverige. Vi gläds åt att ständigt nya företag vill etablera sig inom området och tillsammans med Vaggeryds kommun arbetar vi för att utveckla och förlänga området. Vi behöver bättre järnvägsmöjligheter dit. Elektrifiering krävs av fler sträckor i länet och en ny järnväg mellan Torsvik och Tenhult. Det finns fler godsterminaler i landet och det ska vara enkelt för företag att hitta lämplig lokalisering och fungerande transporter i hela länet.

Höghastighetståget som gör Jönköping till knutpunkt för södra Sverige kommer att påverka företagen. Det blir enklare att söka jobb inom ett större område, kompetensen kan öka i och med att man dagligen kan pendla till och från arbete på annan ort. Det ska vara enkelt för företag i vår bygd att ta emot kunder genom snabb transport med höghastighetståg.

Nu krävs samling och kraft för att godstrafiken ska kunna förbättras i länet och Jönköping blir knutpunkt för höghastighetstågen i Sverige. Detta är min prioritering.

Av Sverre Moum (M) och Lennart Haraldsson (S)

Kommunalråd Åtvidaberg

Svenskt Näringslivs årliga ranking över kommunernas lokala företagsklimat visade att Åtvidaberg klättrat rejält bland Sveriges alla kommuner. I år hamnar Åtvidaberg på plats 90, en klättring med 103 platser jämfört med i fjol.

Bakgrund

Förra mandatperioden 2002-2006 kom Åtvidabergs kommun till vägs ände vad gäller allmän röra, både politiskt och ekonomiskt. Politiken kännetecknades av osämja, personmotsättningar och bristande ledarskap. Förutom riksdagspartierna fanns det tre lokalpartier, svenskt rekord! Kommunen hade en av landets sämsta ekonomier. Åtvidaberg hade dåligt rykte och förtroendet för kommunen från lokala näringslivet var i botten.

Politiskt ledarskap

Det är stor ekonomisk skillnad mellan Sveriges kommuner beroende på befolkningsstruktur, geografiskt läge, etc. Vi påstår dock att den avgörande skillnaden ligger i det politiska ledarskapet. Det handlar om mod att genomföra förändringar, om samarbete med andra partier, näringsliv, föreningar osv. – kort sagt att få alla att dra åt samma håll.

Nuläge

Efter snart fyra års regerande kan vi kommunalråd i den styrande majoriteten S och M konstatera att vi vänt

• politisk röra till politisk stabilitet
• ekonomisk röra till ekonomisk stabilitet.

Hur har det gått till?

Vi har under mandatperioden arbetat mycket målmedvetet och strukturerat efter några principer, som resulterade i det viktigaste dokumentet under år 2009, nämligen Vision 2020. Visionens fyra viktigaste nyckelord är helhetssyn, långsiktighet, mod och framåtanda.

Helhetssyn

Den kanske svåraste uppgiften vid allt förändringsarbete är att få till stånd den nödvändiga kulturförändringen. I vårt fall handlade det om att se kommunen som en helhet, att få alla att dra åt samma håll. Under år 2009 genomförde vi en helt ny kommunchefsorganisation, unik bland Sveriges kommuner. Den har visat sig mycket lyckosam. Fem förvaltningschefer bildar en kommunchefsgrupp som biträdande kommunchefer, där kommunchefsjobbet roterar mellan dem. Denna ledningsgrupp träffas varje vecka och går igenom gemensamma frågor. På högsta chefsnivå får vi en helhetssyn på kommunen.

Långsiktighet

Det största hotet mot kommuners ekonomiska stabilitet är bristen på långsiktighet hos politiska ledare. Det gör sig särskilt påmint vart fjärde år i samband med val!

Om ca sju år börjar de stora kommunala pensionsutbetalningarna och kommer att pågå till mitten av 2020-talet. Vi som i dag sitter som politiska ledare måste långsiktigt sanera kommunens ekonomi. Det betyder att vi även fortsatt måste ha en stram och återhållsam ekonomi för att med goda resultat få kommunens förmögenhet att växa. Först då finns det en buffert att möta kommande pensionsutbetalningar. Misslyckas vi kommer nästa generations politiker att tvingas till drastiska nedskärningar. För det är väl ingen som tror att framtidens pensionärer efterskänker sina pensioner?

Mod

Vi känner oss stolta över att vi tillsammans hade det politiska modet att med högt tempo starta den helt nödvändiga saneringsprocessen av ekonomin. Mod ska genomsyra hela kommunen! Mod att pröva nytt, mod att sticka ut, mod att bryta den förhärskande jantelagen, mod att riskera ett och annat misslyckande, mod att gå framåt.

Framåtanda

En organisation eller företag uppnår sällan jämvikt. Antingen går det framåt eller också går det bakåt. Det som avgör det ena eller det andra är vilken inställning alla inblandade har. Framåtanda är det förhållningssätt som ska genomsyra kommunens arbete och därmed skapa möjlighet för tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv.

Signaleffekt

Mycket har hittills handlat om den kommunala organisationen och ledarskapet. Men det har tidigare också varit det största hindret för en förbättring av företagsklimatet. Man kan inte nog överskatta signaleffekten av samarbetet mellan S och M. Det är ordning och reda. Det är resultat som inger respekt. Kommunen är inte längre ett sänke för företagen.

Lokala näringslivet

Parallellt med den kommunala ekonomiska saneringen har vi arbetat hårt för att förbättra dialogen mellan företagare och kommunen med såväl politiker som tjänstemän. Att det finns ett öppet och prestigelöst samtalsklimat är en förutsättning för gemensam framgång.

Arena för tillväxt har varit ett samarbetsprojekt mellan Åtvidabergs Sparbank, ICA och kommunen. Ett femtiotal deltagare har befolkat olika arbetsgrupper som tittat på framtidsfrågor som bostadsområden, infrastruktur, marknadsföring etc.

Den årliga entreprenörsdagen, där vi stämmer av utvecklingen och blickar framåt, lockar ca 100 företagare.

Kommunchefsgruppen har tillsammans med ett antal företagsledare bildat en strategisk grupp som går igenom ett antal områden, t.ex. exploatering av tomter och industrimark, praktikplatser för ungdomar och profilutbildningar på vår gymnasieskola.

Näringslivscentrum är en ekonomisk förening ägd av ca 90 företag, ortens tre banker samt kommunen. Föreningen driver näringslivsfrågorna i ett helägt aktiebolag, NC. Kommunen har hittills under mandatperioden kanaliserat de flesta näringslivsaktiviteterna genom NC och dess VD.

I samarbete med NC har under senaste året projektet ”Bollplank Åtvidaberg” genomförts. Inhyrda konsulter har genomfört analyser av industriföretag, ledarskapsutbildning, analys och handlingsplan för besöksnäringen, analyser och kompetensutveckling av handelsföretag m.m.

NC anordnar frukostmöten, seminarier och driver olika projekt, t.ex. samarbetsprojektet ”Ekubator”, som syftar till att stimulera och utveckla nyföretagandet. NC administrerar flera företagsnätverk, bl.a. ett ledarskapsnätverk och ett för kvinnliga företagare.

Kommunen förstärkte under våren sina resurser inom bl.a. området upphandlingar, där vi fick mindre smickrande omdömen i Svenskt Näringslivs enkät.

UF Ung Företagsamhet

I Åtvidabergs kommun driver fler gymnasieungdomar UF-företag än i övriga länet. Nästan 40 procent av en årskull i kommunen har under läsår 09/10 valt att starta ett UF-företag. Den höga andelen elever kan direkt spåras till det strukturerade och organiserade arbete som lärare och skolledare gör på kommunens gymnasieskola. Åtvidaberg fick också pris som Östergötlands bästa UF kommun.

Åtvidabergs kommun driver ett av de större projekten i landet kring entreprenörskap i skolan. Barn och utbildningsförvaltningen har beviljats medel (totalt 3,8 miljoner kr 2008-2011) ur EUs socialfond för att arbeta med entreprenörskap i skolan. Alla skolor i Åtvidaberg från åk 1 till och med gymnasiet deltar i projektet.

Framgångsrikt entreprenörskap i skolan påverkar inte bara eleverna. Det sprider sig som ringar på vattnet bland föräldrar, släkt och vänner. En positiv inställning till företagande påverkar företagsklimatet i rätt riktning.

Framtidens företagsklimat

Omvandlingen från en bruksort med bruksanda och en dominerande arbetsgivare till en kommun med ett varierat näringsliv av små och medelstora företag är, i ett längre tidsperspektiv, den största kulturella förändringen i Åtvidaberg. Den stora utmaningen blir att stabilisera och förbättra Åtvidabergs ranking under kommande år.

Åtvidabergs kommun har i år bytt till ett nytt varumärke, som ska sätta sin prägel på framtidens företagsklimat.

Åtvidaberg – kommunen med framåtanda!

Bengt-Anders Johansson (M)                        
Riksdagsledamot för Jönköpings län

Maja Flykt P                Pontus Wallin 
Ordf. MUF                    V. Ordf MUF 
Jönköpings län          Jönköpings län

Ungdomarnas möjligheter att få arbete används emellanåt som slagträ i den politiska debatten. Det är ganska naturligt eftersom arbetslöshet och speciellt ungdomsarbetslöshet är ett stort problem för den som drabbas. Tänk dig själv att inte känna sig behövd eller efterfrågad. Det är nog något av det värsta en frisk och arbetsför människa kan hamna i.

Det är också ett samhällsproblem när en ung människa, fylld med entusiasm, vill komma ut i arbetslivet och då möts av att inte vara behövd. Det kan skapa stora bekymmer för lång tid framöver och kanske för hela livet.

Vi besökte nyligen Arbetsförmedlingen i Jönköping för att få bättre kunskap om hur det ser ut för unga i länet nu och framöver. Färska siffror från arbetsförmedlingen visade att ungdomsarbetslösheten har halverats sedan i fjol.  I maj 2009 var 1 463 unga öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Nu är det 788.
Det är dock 788 för många.

Då varslen har minskat från 1 000 per månad när den ekonomiska krisen var som värst till 8 stycken i maj i år, samtidigt som inflödet av lediga jobb till arbetsförmedlingen fördubblats ser det ljusare ut än på länge.

Slutsatsen vi drar efter vårt besök är att det ser positivt ut för de ungdomar som nu skall möta en arbetsmarknad som behöver deras arbetsinsatser. Ett viktigt budskap som vi också fick med oss är vikten av att välja en utbildning där arbetsmarknaden ser bra ut även i framtiden och att verkligen se till att man får med sig en färdig utbildning och inte avbryter sina studier i förtid.

Av: Bengt-Anders Johansson (M) riksdagsledamot från Jönköpings län

Jönköpings län är känt för att det här finns duktiga entreprenörer och småföretagare. Många kan nog enas om att företagen utgör en stor betydelse för vårt välstånd. Därför är det angeläget att underlätta för företagandet i vårt land.

Under denna mandatperiod har vi genomfört runt 170 regelförenklingar för att underlätta att starta och driva företag. Jag har träffat många entreprenörer när jag varit ute och rest i länet. Somliga anser att vi inte har gjort tillräckligt. Jag håller med. Det finns mer att göra. Tyvärr kan man inte förändra allt på en gång. Vad vi dock kan göra är att fortsätta på den anslagna vägen och intensifiera arbetet om vi får förnyat förtroende.

Steget från att vara anställd till att bli egenföretagare är fortfarande allt för stort. Även om Alliansregeringen har förbättrat trygghetssystemen för företagare, finns det mer att göra på exempelvis riskkapitalområdet. Det måste bli förmånligare att satsa pengar i riskfyllda affärsidéer. Avdragsrätt för dem som investerar i nystartade företag kan vara en lösning.

Inom offentlig sektor har vi många verksamheter idag som lämpar sig för avknoppning till egna mindre företag. Detta ger många fördelar för dem som idag är hänvisade till kommun eller landsting som arbetsgivare. Genom avknoppningen skapas helt nya möjligheter att kunna leda och driva egen verksamhet med de utmaningar och tillfredsställelser som det innebär. Dessutom skapas en helt ny möjlighet till lönebildning för de många kvinnor som verkar i dessa områden.

Det socialdemokratiska arvet att företagare inte skall värnas på samma sätt som löntagare gör att det fortfarande finns många stötestenar kvar. Mitt övergripande förslag är att man ska gå igenom alla regler som försvårar för egenföretagare och därefter eliminera dem.

Det borde vara lika enkelt att bli företagare som att bli anställd, eller?

Av: Annelie Petersèn, Vd Bonvings Skor i Nässjö, Vetlanda och

Värnamo Susanne Holm, Vd Smålands Bussen Resebyrå

 

Mona Sahlin har gett ett tydligt besked. De rödgröna vill tydligen äventyra jobben för att få fler röster. Hon har lyft fram lagstiftning om rätt till heltid trots att hon vet att förslaget inte skapar några nya jobb utan tvärtom gör att det blir färre anställda. 

Det är naturligtvis lätt att känna sympati för arbetstagare som jobbar deltid mot sin vilja. Men en ny lag skapar inte mer arbete. Om en butik, ett hotell, en restaurang, ett bussföretag eller något annat serviceföretag tvingas till heltidsanställningar utan ökad efterfrågan kommer ett antal deltidsanställda att bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Det leder i sin tur till sämre service och sämre tillgänglighet och det blir ännu svårare att möta kundernas efterfrågan.

Det är enkel mattematik. Om det finns 80 timmars veckoarbete fördelat på 3 deltidsanställda kommer det bara att bli 2 personer kvar om ett par kräver rätt till heltid. Vilka småföretag kommer att våga anställa någon på deltid med en hotbild om tvingande heltider trots oförändrad efterfrågan från kunderna?.     

Alla vill att arbetsmarknaden ska växa och utvecklas och att det ska bli bättre tillväxt och fler jobb. För att nå detta behövs åtgärder som tar bort hinder för tillväxt och förslag som stimulerar efterfrågan. Inte lagförslag som begränsar flexibilitet och minskar kundfokus.

Frågan om hel- eller deltid ska inte regleras i lag utan lösas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare utifrån varje verksamhets möjlighet, förutsättning och organisation. De som idag arbetar deltid borde fråga de rödgröna politikerna varför de vill att flera av dem ska bli utan arbete?

Det måste alltid vara efterfrågan på arbete som styr arbetstidens förläggning och arbetskraftens fördelning. Efterfrågan skapas inte med lagförslag om rätt till heltid eller andra begränsningar. Ökad efterfrågan och därmed behov av mer arbetstid och fler arbetstillfällen kan bara nås med åtgärder som stimulerar efterfrågan.

Hur kan fler arbetslösa vara de rödgrönas politiska ambition?

Bengt-Anders Johansson (M) risdagsledamot för Jönköpings län
De socialdemokratiska riksdagsledamöterna ondgör sig i en insändare över Riksdagens beslut att tillåta utbyte av de nuvarande kärnkraftsreaktorerna i vårt land och som man i djupt samförstånd tillsammans med Miljöpartiet röstade emot. Vad de glömmer att berätta är den kraftfulla satsning som Alliansregeringen gjort på de förnybara energikällorna och som vi redan under denna mandatperiod sett resultat av. Bioenergin har gått om oljan som största energikälla och vi har mer vindkraft nu än någonsin. Tilläggas ska de ambitiösa mål som satts upp för klimat- och energipolitiken. Vi håller på att ställa om Sverige.  

Socialdemokraternas märkliga agerande i kärnkraftsfrågan vittnar om ett sällsynt dåligt ansvarstagande då man varit tillskyndare av att vi i Sverige gjort oss beroende av energi från just kärnkraften. Detta glömmer man bort totalt och låter sig istället manövreras av Miljöpartiet som aldrig tagit ansvar för vare sig jobben eller ekonomin. Återigen ser vi effekterna av ett för vårt land äventyrligt politiskt samarbete mellan vänsterpartierna.

För att få fler jobb behöver Sverige fler och växande företag. Sverige har många stora elintensiva industrier som sysselsätter många människor. Vad händer med dessa företag om elpriset skjuter i höjden? Vad säger socialdemokraterna till sina fackliga vänner i vårt energiintensiva län? Avvecklar man kärnkraften innan man har annat att ersätta den med, är det enkel matematik att räkna ut att vi kommer att få brist på energi och det skulle drabba vårt län och jobben oerhört.

Alliansens energiöverenskommelse bygger på vattenkraft, kärnkraft och förnybara energikällor. Den bygger på att vi måste komplettera våra stora energikällor; vattenkraft och kärnkraft med gröna, klimatvänliga energikällor och att man får byta ut befintliga reaktorer under strikta villkor. Vi har nästan en helt fossilfri elproduktion i Sverige och andelen från förnybara källor ökar varje år. Aldrig tidigare har utbyggnaden av uthållig, hållbar energiframställning varit större.

För jobbens skull är det viktigt att dessa tre ben får utvecklas parallellt och nya gröna energikällor får komma till. En hastig och obetänksam avveckling av kärnkraften skulle hota många företag och arbetstillfällen i länet. Därför är det inte förvånande att SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna, Stålet) – basindustriernas samarbetsorgan för skogen, kemin, gruvorna – välkomnar alliansens inriktning att tillåta förnyelse av befintliga kärnkraftsreaktorer. Det är ett viktigt besked för deras jobb. IF Metall välkomnade också beskedet. Det stärker svensk konkurrenskraft i industrin och säkrar arbetstillfällen i Sverige.

Vänsterpartierna vill dock vid en eventuell valseger i september, hastigt avveckla kärnkraften och därmed riskera halva elproduktionen. Detta skulle minska utbudet av energi och riskera högre priser. Risken ökar för att Sverige ska behöva importera el från europeiska grannländer, vars energiproduktion till stor del bygger på kolkraft. Det känns varken klimatvänligt. Eller billigt. Sverige behöver energiförsörjning för att klara jobben och välfärden. Därför behövs fortsatt en Alliansregering.

Magdalena Andersson, moderat riksdagsledamot Jönköpings län

  

Som företagare är det viktigt att man har förutsägbara och långsiktiga spelregler. Först då vågar man investera i framtiden och man vågar anställa och utveckla sin verksamhet. För detta är Moderaterna och Alliansregeringen en garant och vi ger tydliga besked.  

 

Under den gångna mandatperioden har vi gjort det enklare och mer lönsamt att arbeta och vara företagare. Hela 172 insatser som främjar jobb och företagsamhet är genomförda.  

Många företagare upplever fortfarande att risken och det hårda arbetet med att starta företag, anställa och utveckla verksamheten inte motsvarar den förväntade lönsamhet.  Därför tänker vi fortsätta att minska företagens kostnader så att det blir lättare och mer lönsamt att vara sin egen lyckas smed. Samtidigt ska vi se till ansvarsfullt finansiera våra reformer.  

Ja, så här ser det ut hos oss. Inom Alliansen är vi överens om det mesta, ibland tycker vi lite olika, även om det är ytterst sällan och vi når nästan alltid koncensus – för vi är alltid överens om att färdriktningen ska vara framåt och att vi ska fortsätta jobba för att sätta Sverige i arbete. Samtidigt backar just nu de tre vänsterpartierna bandet för att återgå till gammal skåpmat, som vi vet inte har fungerat tidigare. Hur det ska fungera nu är därför en gåta som återstår att besvara. Därutöver har de lagt till lite nya ingredienser såsom höjda bensinpriser och kilometerskatt som framförallt kommer drabba åkerinäringen hårt samt hotet om ett återinförande av förmögenhetskatten som riskerar att driva ut företag ur vårt land. Det är med andra ord reformer som absolut inte heller gynnar jobb, tillväxt och företagande. Det råder stor förvirring över vad som egentligen gäller i flera viktiga frågor.

Ett exempel är kärnkraften. MP vill avveckla den, S och V vill det inte. Och om de väljer att göra som MP vill, d v s snabbavveckla kärnkraften kommer vi tvingas importera el från utlandet och industrin kommer få det svårare med produktionen nästa gång det blir en kall vinter. Och resultatet blir förstås dyrare el och färre jobb.  

Gemensamt för dem alla tre är att de vill avskaffa ROT och RUT, två reformen som bara på ett år skapat 18 000 arbetstillfällen och åtskilliga företag. De vill också avskaffa den halverade arbetsgivaravgiften för de som anställer en ungdom. Istället vill de ge pengarna till kommunerna. Och visst är det bra med pengar till kommunerna, men inte är det väl där som jobben skapas och utvecklas?

Tack vare att Alliansen har avskaffat Apoteksmonopolet samt inför valfrihetssystem (LOV) inom vården så har vi underlättat människors vardag och åtskilliga företag har startat. Också detta tänker vänsterpartierna stoppa. Med andra ord är det nästan ingenting som är förutsägbart, tydligt och långsiktigt. Ingenting som med säkerhet skapar jobb och fler företag.  

De första nödvändiga stegen för ett företagsklimat i världsklass är som sagt tagna. Vårt arbete är inte avslutat, vi har mycket kvar att göra. Reformer som skapar jobb och fler företag är en bärande del av vårt framtidsprogram. Låt oss därför bli Sveriges framtid!