NÄRINGSLIVS

Artiklar från Kronoberg

Av Isak Engqvist, Riksdagskandidat (c)
och Thomas Haraldsson, Riksdagskandidat (c)

Att Sverige tillhör de länder som har högst arbetslöshet bland ungdomar är inte okej. Av flera anledningar är det helt oacceptabelt.

Dels är det ett fruktansvärt slöseri med människors vilja och förmåga att bidra till vårt gemensamma samhälle. Vi tror på människan och därmed även ungdomar att vi vill vara med och bidra till ett bra samhälle med ekonomisk och hållbar trygghet.

Detta är en fråga som Centerpartiet redan förra valet 2006 såg som en stor utmaning, tyvärr är det lika aktuell nu 2010. Detta kan man til viss del säga är på grund av den stora ekonomiska kris som vi sett runt om i världen de senaste åren, men faktum är att vi tror att det är ett mer grundläggande systemfel. Vi är det parti som aktivt kommer att jobba för att ändra detta system.

Centerpartiet har fyra konkreta förslag på åtgärder som vi vill genomföra under nästa mandatperiod. För det första handlar det om att förändra lagen om anställningsskydd som infördes för snart 30 år sedan och har fyllt en viktig funktion, men vi måste också se att saker och ting förändras. När vi nu ser att denna lag är en av de faktorer som hindrar ungdomar från att få fotfäste på arbetsmarknaden måste något göras. LAS måste reformeras!

Det andra förslaget Centerpartiet har är något som 9 av tio ungdomar tycker är bra- nämnligen lägre ingångslöner. Både vi och en stor del av landets ungdomar tycker att det är viktigare att få ett jobb än en hög lön. Detta innebär också att yrkeslivserfarenheten automatiskt uppgraderas och påverkar din lön.

Även landets utbildningar måste få en tydligare koppling till näringslivet. Praktik, entreprenörskap på schemat, ung företagsamhet m.m. bör vara en naturlig del i skolans alla nivåer. Sist men inte minst måste ungdomars företagsamhet och innovationer uppmuntras och stöttas. Detta kan göras till exempel genom en motsvarighet till CSN, nämligen CFN, vilket i korthet betyder att nystartade företag ska kuknna ta fördelaktiga lån via en central nämnd. Vi tycker att det ska vara möjligt att låna till levnadsomkostnader under företagets uppstart.

Centerpartiets viktigaste utgångspunkt är att det är bättre med en fot inne på arbetsmarkanden än två utanför. Vi vill ge människor en möjlighet att ge drömmen en chans!

Av Ann-Charlotte Wiesel (M)

65 procent av Sveriges kommuner är intresserade av att öka den enskildes makt och inflytande genom att införa valfrihetssystem. Detta är redan infört i flera av våra grannkommuner, som Växjö, Älmhult och Halmstad.

Även vi i Ljungby kommun fattade i våras beslut om att införa Lov. Detta var ett beslut som vi i Alliansen med stöd av ytterligare partier, var mycket positiva till. Tyvärr arbetade Socialdemokraterna och Vänstern hela tiden mot vårt förslag till beslut. Men efter både återremisser och bordläggning fick vi till stånd ett positivt majoritetsbeslut.

Idag har vi anställt en projektledare som har till uppgift att sjösätta Lov, lagen om valfrihetssystem även i Ljungby kommun. Varför är LOV en så stor hjärtefråga för oss?

Vi vill ge medborgarba möjlighet att välja vem som utför det stöd de har rätt till inom äldreomsorg, stöd till funktionshindrade och annat stöd inom socialtjänstområdet.  Vi vill också öppna möjligheter för företagare att erbjuda offentligt finansierade tjänster inom de här områdena. Vi tror också att kvalitetskonkurrens leder till en bra och effektiv verksamhet och att konkurrens gagnar den som brukar verksamheten.

Flera ledande socialdemokrater påstår sig vilja ta bort denna möjlighet till valfrihet! En röst på Moderaterna är en röst för fortsatt utveckling av Lov.

 Intervju med Karin Bünger VD  Thure Bünger AB.

Av Lill Andreasson, ABSAB

Karin Bünger är VD för familjeföretaget Thure Bünger AB i Alvesta. 2004 tog hon över som fjärde generationen i det företag som startade redan 1901. Verksamhetsmässigt är Bünger AB kontorsvarugrossist. Men det är servicenivån med snabba leveranser och ett brett sortiment som är företagets starkaste konkurrensfördel.

Säljare finns runt om i Sverige, och sedan några år tillbaka är man även representerad i Danmark. Men de flesta av de 26 anställda finns i Alvesta; på kontoret eller på lagret. Karin bor i Stockholm, och pendlar mellan Alvesta och huvudstaden. Att flytta verksamheten till Stockholm är däremot inget alternativ för Karin.

-          Rent kostnadsmässigt skulle det inte vara försvarbart. Hyreskostnaderna är en aspekt, men ännu viktigare är all den kompetens som finns på företaget. Många av våra anställda har varit länge här, och det skulle vara en enorm förlust att tvingas ersätta dem. Faktum är att det är rätt fördelaktigt att bo i en annan stad, det gör att jag faktiskt är ledig i helgerna, menar Karin.

För företaget Büngers del är den viktigaste frågan att kunna följa med i förändringar i branschen. Mycket handlar om att ha investeringsmöjligheter. På den svenska marknaden finns väldigt små möjligheter att öka andelen, men i Danmark och även i Norge finns stor potential.

Företagsmässigt känner Karin att de är mer beroende av nationella än lokala beslut.

-          Ett exempel är regler. Naturvårdsverket beslöt att vi skulle märka en del produkter så att man kan spåra dem till oss. Anledningen är egentligen att man ska ha en kontrollfunktion för att se att vi betalar de avgifter vi ska. För oss innebär det enormt stora administrativa kostnader, och där tror jag inte att de som beslutar sätter vårt arbete i relation till vad man egentligen får ut av det.

Hon skulle också vilja att arbetsgivaravgiften hade ett tak. Som nu straffas de företagare som har många högavlönade anställda. Man betalar mer i avgift, men varken företag eller den anställde får ut mer av staten.

På det lokala planet tycker Karin att Alvesta borde arbeta med konkurrensutsättning. Hon skulle också vilja ha ett bättre samarbete med skolorna, och kanske en person som hjälpte företagen att lägga upp ett program för dem som vill komma på praktik. Och även att politiker intresserade sig mer för näringslivet i kommunen.

-          Idag känns det mer som de få träffar som finns handlar om att kommunen informerar oss. Men det är sällan jag upplever att politikerna är intresserade av att få information eller input från näringslivet. Där tycker jag att det kan bli bättre.

Intervju med Anders Svensson är VD på Texo AB i Älmhult

Av Lill Andreasson, ABSAB

 

Anders Svensson är VD på Texo AB i Älmhult, ett typiskt småländskt företag på flera sätt. Det är ett familjeföretag, det handlar om tillverkande industri och det har funnits länge – Texo grundades redan på 1940-talet, men då med namnet Älmhults Bruk. Efter en historia med många olika produkter är man idag helt inriktade på att tillverka vävmaskiner för pappersindustrin.

Kunderna finns inom pappersindustrin och Texo exporterar till hela världen.

- Nord- och Sydamerika är stort, liksom Europa, men det som kommer allra mest är så klart Asien, och framför allt Kina, berättar Anders Svensson.

För Texo är den överlägset viktigaste frågan att överleva i ett samhälle som blir allt mer papperslöst.

- Ett av de stora hoten för oss är att allt färre läser dagstidningar i pappersformat. Även på andra sätt minskar papperskonsumtionen. Då gäller det för oss att hitta nya vägar. Det vi funderar på är bland annat förpackningsindustrin, säger Anders.

En annan fråga som Anders också funderar över är om det i framtiden överhuvudtaget är möjligt att ha produktion i Sverige.

- Vi har redan börjat ta in vissa delar från Kina, och ju mer man jämför priser desto mer osannolikt är det att vi ska överleva med produktion på hemmaplan. Det kostar helt enkelt för mycket, säger han.

För Anders är skolfrågorna något som ligger varmt om hjärtat.

- Det måste bli ett annat utbildningssystem, med fler lärlings- och praktikplatser. Och det måste bli okej att arbeta med händerna igen. Jag skulle välkomna fler studiebesök från skolorna, så att ungdomar får lära sig mer om hur näringslivet ser ut och vilka möjligheter som finns i Älmhult. Vi måste sälja in Älmhult till våra ungdomar, säger han.

I Älmhult tycker Anders att kontakten mellan politiker och företag fungerar bra.

- Det bästa politikerna kan göra för företagen är att se till att Älmhult är en bra kommun att bo och verka i, att det fungerar med bostäder, skola och vård. Infrastrukturen är också viktig, och då menar jag både vägnätet, framför allt i väst-östlig riktning, och IT.

På det mer övergripande planet önskar han genomgående förändringar inom LAS. Det skulle också vara bra för ungdomsarbetslösheten.

- Som företagare måste man kunna fatta de beslut som gör att företaget kan leva vidare. Företagets bästa måste vara i fokus. LAS fungerar inte i det moderna näringslivet, någon måste våga ta tag i den frågan, säger Anders bestämt.

 

Marcus Johansson fick sommarjobb på Kosta Musikprodukter 1995. Sommarjobbet blev till vikariat som blev till fast anställning – och 2002 gick han in som delägare i företaget som huvudägaren Björn Rosander grundat tjugo år tidigare. Idag finns han inom en bransch som håller på att försvinna – i en kommun som höll på att försvinna. Och ser en framtid full av möjligheter.

Affärsidén var från början att distribuera musik till mackar, livsmedelsaffärer, varuhus med mer. Idag jobbar man mot hela landets Ica-butiker, och sortimentet inbegriper även film och spel.

-  Vår utmaning är att vår huvudprodukt – musik på CD-skiva – försvinner som fysisk produkt. Men det vi egentligen säljer är en hög servicenivå och bra logistik. Så just nu tittar vi på vad vi kan använda den kompetensen till istället, förklarar Marcus.

Att utöka med film och spel var en sådan utveckling, och det började med en försöksperiod då både leverantörer och kunder ville testa för att sedan utvärdera.

-  I det läget var det bra att ha verksamheten i en liten kommun. Vi ringde näringslivsutvecklaren i kommunen, som på ett nafs hjälpte oss att hitta lagerlokaler för en kortare period, berättar Marcus.

Lessebo kommun har fått mycket kritik för det stöd man har gått in med till New Wave Group. Marcus ser annorlunda på det.

-  Det är faktiskt mest privatpersoner som frågar om man som företagare inte tycker det är orättvist. Men för oss innebär det bara fördelar. Om glasbruken inte hade klarat sig, då hade vi inte heller haft en transportbransch som vi hade kunnat använda på samma sätt. Det är tveksamt om de hade velat köra till Kosta bara för vår skull, menar Marcus.

Alternativet hade varit att flytta företaget till Hovmantorp, eller till Växjö.

- Jag tycker att kommunen arbetar bra med företagen här. De har förstått nyttan av nätverk, där vi lär känna varandra. Utmaningen för kommunen nu är att öka inflyttningen. Det är något som måste ske, och vi får hoppas att det blir följden av de satsningar man gjort i Kosta.

När det gäller mer nationella företagarfrågor pekar Marcus på arbetsgivaravgiften och på bränslekostnader. Och så har han en idé kring bonus till anställda.

Bonus borde inte beskattas som vanlig lön. Som det är nu blir 2.000 kr extra i bonus per anställd astronomiska summor. Då väljer man hellre att göra en resa tillsammans som bygger vi-känslan i företaget. Det känns inte rätt att staten får mer bonus än våra anställda när det är de som har gjort något riktigt bra.

Text: Lill Andreasson, ABSAB

Intervju med Sandra Lundell, Stora Hotellet Markaryd
Av Lill Andreasson, ABSAB

För fyra år sedan tog Sandra Lundell det stora klivet. Från en anställning inom internetmarknadsföring i Köpenhamn bestämde hon sig för att göra något helt annat. Det blev två nya bekantskaper – både Markaryd och hotellbranschen. För Sandra köpte Stora Hotellet i Markaryd som hon driver sedan dess.

Stora Hotellet har funnits sedan 1930-talet och är lite av en institution i Markaryd. Under största delen av året är Markaryds företag de viktigaste kunderna. På sommaren är huvuddelen utländska turister från Tyskland, Danmark och Holland.

- Det kändes bra att komma utifrån. Markaryd är ett öppet samhälle, och det finns många bra företag här, säger Sandra.

För Sandra är den viktigaste lokala frågan att Markaryd även fortsättningsvis har ett bra företagsklimat.

- Vi lever ju på att företagen här går bra. Skulle det lokala näringslivet börja svikta så märker vi det direkt. Att politikerna jobbar aktivt för att Markaryd är en bra kommun att driva företag i är A och O för oss, menar Sandra.

På det mer nationella planet vill hon se en ändring av restaurangmomsen.

- Självklart är det viktigt att få ner restaurangmomsen, det skulle få väldigt många spin-off-effekter. Arbetsgivaravgiften är ju också en del som är betungande inom servicebranschen, som är så personalkrävande.

Det som hon tycker är huvudfrågan för Markaryd är kommunikationer. Ett tågstopp är på gång, och det känns nödvändigt. Idag är bil det enda sättet att ta sig till Markaryd, och det är inte bra.

-  Kommunikationer är avgörande för att näringslivet ska fungera, och idag blir tåget allt viktigare. Det är nog högsta prioritet just nu, säger Sandra.

Ungdomsarbetslösheten är en annan stor fråga, och Sandra ser gärna att lärlingssystemet kommer tillbaka.

-  Och för att få fler att starta eget tror jag det handlar om att göra det enkelt i starten. Man måste få hjälp av olika slag för att komma igång.

De lokala politikerna tycker hon sköter sig bra, även om engagemanget ligger hos några få.

-  Några är väldigt drivande. Det man skulle önska till nästa mandatperiod är ett större engagemang överlag hos politikerna.

Av Micael Schmitz, VD MSE Weibull AB

Ett företag måste kunna lita på stat och kommun vid en upphandling. Men så förhåller det sig märkligt nog inte längre när LOU, lagen om offentlig upphandling, tillämpas. Regeringsrätten har nekat prövning och därför måste politiska beslut till för att ändra på detta! Vi kan helt enkelt inte leva med den osäkerhet som råder, lagen och dess tillämpning måste därför ändras och det kan bara ske på politisk nivå. Vi hoppas på att näringsminister Maud Olofsson tar ett initiativ i frågan.

LOU har ett viktigt syfte och det är att skydda företagens rätt, och därmed indirekt skattebetalarnas, genom att konkurrensen upprätthålls. I Sverige blir det nu precis tvärtom, det tycks vara så att lagen upprätthålls för att skydda en rådande ordning som definitivt inte överensstämmer med dess syfte och framför allt inte med de bakomliggande EU-direktiven.

Bakgrunden: Regeringsrätten har nekat prövning i ett principiellt viktigt fall, som överklagats av oss på familjeföretaget MSE Weibull AB i Älmhult. Det var den statliga myndigheten Försvarets materielverk (FMV) som i ett mycket sent skede avbröt en upphandling på många hundra miljoner kronor.

Vårt företag finns inom elektronikbranschen och tillverkar bland annat simulatorer för träning och övning. Kunder är försvaret här hemma och utomlands och på den civila marknaden, som är växande. Vi har 25 medarbetare och samarbetar också med stora företag i Europa och på andra håll i världen.

Simulatorer används bl a för träning för besättningar till stridsfordon. På den civila marknaden tränas piloter, långtradarchaufförer och lokförare. Genom detta ökas säkerheten påtagligt, det är dessutom ett miljömässigt rätt grepp.

Försvarsminister Sten Tolgfors har i flera sammanhang betonat betydelsen av att svenska soldater har rätt utbildning och att deras säkerhet ska vara hög. Det är avgörande inte minst vid internationella uppdrag som i Afghanistan. Efter att det konstaterats att kompetensen inom svenska försvaret för att manövrera stridsfordon 90 var för låg, vilket lett till flera olycksfall, genomförde FMV en riktad upphandling till MSE på simulatorer och utbildningssystem för flera militära fordon. Att ta fram underlag och offert kostade många miljoner och i ett mycket sent skede inför genomförandet avbröt FMV upphandlingen med motiveringen att det inte fanns pengar för att genomföra den.

Efter att förgäves under lång tid försökt komma till tals med myndigheten tvingades MSE att gå till länsrätten. Där vann vi på alla punkter. Men FMV överklagade till kammarrätten, som godkände förfarandet. Det kom som en chock. I domen sägs, att en myndighet inte behöver ha resurser för att starta en upphandling om den tror sig om att få anslag beviljat senare.

Eftersom regeringsrätten nu nekat prövning står domen fast. Det är alltså tillåtet för en myndighet enligt LOU att starta en upphandling utan att ha anslag för detta. Men för företagen är det stora värden som står på spel. Jag har lärt mina barn att inte gå och handla om de inte har pengar och det borde sannerligen gälla också för staten!

Mer fakta i målet finns på vår hemsida www.mseab.com klicka på press room.

Av Alf Skogmalm, ledamot i skol-och barnomsorgsnämnden

Det har talats om att ”flumskolan” ersatts av ”kunskapsskolan” under denna mandatperioden. Detta är bara falsk marknadsföring. Vad man gjort i Växjös skolor är att man dragit ner på personalen då man la ut mat och städ på entreprenad. Alliansen har valt att privatisera fungerande förskolor och satt upp flera övervakningskameror både ute och inne. Är detta en kunskapsskola för moderater?

Vi socialdemokrater vill prioritera trygghet för barn och ungdomar. Personaltätheten ska öka inom skol- och barnomsorgen, vi vill göra en extra satsning på fritidshemmen och fritidsgårdarna. Fler speciallärare ochs atsningar för att stärka elevhälsan. Vi vill ha mindre barngrupper för att skapa lägre ljudnivå och ett bättre klimat för lärande.

Funktionsnedsättning, oavsett form, ska inte vara ett hinder för att genomföra sina studier i en skola i Växjö kommun. Barnomsorg ska kunna erbjudas på andra tider än vanliga kontorstider.

Vi kommer att satsa på sommarskola, läxhjälp och mer undervisning för ensamkommande flyktingbarn. Vi är mer än redo att göra detta till verklighet, Växjös barn och ungdomar förtjänar det! Vi Socialdemokrater sätter barnen först, moderaterna anser att barn och ungdomar är vilken handelsvara som helst. Så kan vi inte ha det, i höst byter vi färdriktning, för Växjö och Sverige!

Av Berith Swalander (M), kommunfullmäktigeledamot, Växjö 

RUT-avdraget för hushållsnära tjänster har blivit en succé. Branschen för hushållnära tjänster är växande och fram tills idag har 11 000 nya jobb skapats. 80 procent av de anställda har tidigare stått långt ifrån arbetsmarknaden. Reformen har inte bara ökat företagandet och skapat nya jobb- den har även fått en svart marknad att bli vit. Istället för osäkra svartjobb får de anstälda nu sjukpenning, pension och arbetsrättslig trygghet. Om de rödgröna vinner valet tar de bort denna möjlighet till riktiga jobb för en mängd människor, där de flesta är kvinnor, invandrare och lågutbildade!

Tre av fyra som använder Rut-avdraget är låg-eller medelinkomsttagare, alltså inte de mest högavlönade som de rödgröna påstår. 80 procent av befolkningen är dessutom positivt inställd till RUT. Utan att blinka sviker de rödgröna tusentals människor, mestadels kvinnor, som nu fått ett riktigt jobb. Samtidigt gjorde man stort nummer av att regeringen borde ha gått in med kraftfulla stödåtgärder för att rädda långt färre jobb på Saab. Är 3500 manliga- ofta högavlönade- industriarbetare mer värda än 11 000 kvinnor inom hushållssektorn?

Genom att göra det mer lönsamt att arbeta och att starta och driva företag vill vi moderater istället lägga grunden för ännu fler jobb. Det är cyniskt att, som de rödgröna vill, svika dem som stått längst från arbetsmarknaden tidigare och nu äntligen fått ett jobb eller startat nya företag tack vare detta avdrag.

 

Av Willemo Carlsson (M), riksdagskandidat Kronoberg
Publicerad i Smålänningen 2010-07-27

RUT-reformen har ruter i sig!
Enligt branschoranisationen Almega har företagandet ökat och skapat drygt 11 000 nya jobb. DEssutom har en svart marknad nu blivit mer vit. Istället för osäkra svartjobb får många kvinnor nu sjukpenning, pension och arbetsrättslig trygghet.

Vänsteroppositionens politik fortsätter däremot att gynna män i manliga branscher. I sin skuggbudget tillkännages att RUT-avdraget ska vskaffas, men att ROT-avdraget istället ska utökas. De som tjänar mest på ett utökat ROT-avdrag är männen. De finns till exempel inom elektrikerförbundet, byggnads och målarförbundet.

Förlorarna på ett slopat RUT-avdrag är tvärtom kvinnorna. Varför vill den röd-gröna oppositionen skapa en könsdiskriminerande kvinnofälla där vissa arbeten värderas högre än andra?

Uppenbarligen anser vänsteroppositionen att företagaren (oftast en man) som bygger om ett fönster är okej, men inte företagaren (oftast en kvinna) som putsar detsamma. Om oppositionen vill få in mer kvinnor i näringslivet, varför vill de då utplåna en bransch där mängder av kvinnor driver företag?

RUT genererar inte bara pengar till det allmäna. Med ett arbete kommer även erfarenhet, trygghet och stolthet. Vad kommer det inte att kosta samhället och kvinnorna i dessa branscher om de förlorar jobbet efter valet?

Näringsförbundet som har rått i branscher som samlar apotekare och vårdpersonal har också tveklöst missgynnat kvinnor. Privata alternativ i kvinnoyrken menar vi moderater ger en större andel kvinnliga företagare. Satsningar på  kvinnoyrken ger en mer jämställd arbetsmarknad och leder i förlängningen till högre löner för alla lönearbetande kvinnor.

Arbetslinjen ska givetvis bevaras och kvinnorna som arbetar inom RUT-branschen ska kunna fortsätta arbeta.. Tydligen verkar de röd-gröna motsätta sig detta och visar upp vilka sanna värden som gömmer sig under all retorik.

Oppositionens föreslagna politik visar en oroväckande tendens och utgör ett hot mot arbetslinjen. Med vänsterns inställning kan kvinnorna komma att förlora dessa förmåner till gagn för männen. Det om något skulle innebära en solklar kvinnofälla vilken måste städas undan så fort som möjligt.

Vänsteroppositionens politik förefaller att favorisera män. Det kan vara skälet till att (V) ryter mot RUT.