Artiklar från Kalmar

Avslöja de dolda skatterna

Av: Betty Malmberg (M) och Eva Bengtson Skogsberg (M) Riksdagsledamöter från Östergötland respektive Kalmar län 

De dolda skatterna är inslag i vardagen som inte syns. Särskilt gäller det moms och arbetsgivaravgifter som har ökat i både Sverige och OECD de senaste decennierna. De osynliga skatterna måste fram i ljuset. 

Tack vare alliansens politik har Sverige glädjande nog lyckats sänka det totala skattetrycket av BNP, till cirka 47 procent. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg vilken utgångspunkt vi har när det gäller skattetrycket. Positionen som ett av världens mest beskattade folk är nämligen fortfarande orubbad. Det är egentligen bara Danmark som kan matcha oss på den punkten. Ett perspektiv som är viktigt att ha med sig.En stor del av svenska folket ser inte den totala vidden av skattesystemet. En undersökning visade att hälften av de tillfrågade trodde att det totala skattetrycket låg på 30-35 procent medan nivån just då var den dubbla. Anledningen till okunskapen stavas ”dolda skatter”.

De dolda skatterna – särskilt då moms och arbetsgivaravgifter – har ökat i både Sverige och OECD de senaste decennierna. De är inslag i vardagen som inte syns. Som vi inte tänker på. Men som ändå finns där.

Dessa dolda skatter är populära från ett ovanifrånperspektiv. Det är ett sätt att ta in pengar för staten utan att riskera att dra på sig medborgarnas vrede. Samtidigt är det också ett sätt att cementera tanken om ett för alltid bestående högskattesamhälle. Om inte människor är medvetna om hur mycket skatt de faktiskt betalar så reagerar de ju heller inte över nivån på den. Och reagerar inte människor skapas ingen opinion, vilket säkerställer den rådande ordningen. Från ett ovanifrånperspektiv är detta naturligtvis optimalt, från ett underifrånperspektiv är det däremot inte lika attraktivt. Det är nämligen konsumenter, löntagare och arbetsgivare som får stå för notan.

Ta arbetsgivaravgifterna som ett exempel. Många tror att vi i Sverige idag har ett system där företagen bara betalar in avdragen skatt för sina anställda. Man känner helt enkelt inte till att en företagare betalar in betydligt mer än rena inkomstskatter. Det är just detta som gör denna ”avgift” så attraktiv för staten. De enda som det svider för är företagarna och de agerar ju ändå bara utifrån ett strikt egenintresse, brukar det låta. Men så enkelt är det inte. Ju mer företagen tvingas avsätta till utgifter, desto mindre kan man satsa på att växa och utvecklas.

Vår utgångspunkt är tydlig. Arbetsgivaravgifterna bör vara tydligt utsatta på lönebeskedet, precis som momsen framgår på kvittot då du handlar. De osynliga skatterna måste fram i ljuset. 

Två år med RUT och ROT-en självfinansierande succé!

Henrik Wennesund

Regionchef Företagarna Kalmar län & Gotland

Det är nu två år sedan RUT-avdraget infördes och drygt ett och ett halvt år sedan ROT-avdraget infördes. Sammantaget kan vi med facit i hand säga att dessa avdrag har varit en succé. Både nationalekonomiskt och för de arbetstagare som fått nytt arbete inom RUT/ROT-sektorn. Tidigare i våras gjorde vi i Företagarna en undersökning som visade att RUT-avdraget, lågt räknat, skapat ca 12.000 nya arbetstillfällen i landet.  Vår nya undersökning som släpptes i dagarna visar ännu bättre siffror. Inte mindre än 18.000 nya arbetstillfällen, riktiga jobb, har blivit nettoeffekten av RUT/ROT-avdraget. Undersökningen visar också att avdragen är statsfinansiellt lönsamma, dvs. de ger tillbaka mer till statskassan i form av ökade skatteintäkter än vad de kostar. I Kalmar har RUT skapat 60 nya jobb och ROT 380, sammantaget alltså 440 nya jobb bara i vårt län. Statistik från skattemyndigheten tar också livet av en seglivad myt att det är de ”rika” som köper RUT-tjänster. Skatteverkets siffror visar att en tredjedel av de som köpt RUT-tjänster har en årslön på under 220.000 kr dvs. under medelinkomsten i landet.

Över 880.000 människor och 55.000 företag har nyttjat avdragen i landet som helhet, människor har med hjälp av RUT- och ROT avdragen gått från svarta underbetalda jobb till vita jobb med avtalsenliga löner. Dessa nya vita jobb ger statskassan möjligheter att satsa pengarna på vård och skola eller varför inte på pensionärerna? Det är dessa riktiga jobb som skapar de skatteintäkter som vi ska finansiera välfärden med inte att förväxlas med de offentliga jobben som skapar sysselsättning men i slutändan betalas av skattemedel.  

När nu oppositionen går till attack mot RUT-systemet går de inte bara till attack mot de människor som lyckats få ett vitt arbete. De går också till attack mot näringslivet, som om RUT-avdraget avskaffades, återigen skulle tvingas konkurrera med svartarbete. Denna attack uppfattas av oss som småföretagarorganisation som ett bevis på att oppositionen inte är småföretagarvänlig. Man har helt enkelt inte förstått att globaliseringen har tagit udden av vår Svenska ”storindustri”, det är i de små företagen med mellan 8-20 anställda som framtidens tillväxt kommer att finnas och det är där vi hittar ”RUT”-företagen. När Lars Ohly säger att ”vi är det nya småföretagarpartiet” så känns det väldigt långt från sanningen när man, om man vinner valet, vill ta livet av den nya framväxande bransch som RUT-företagen utgör. Det finns inga förlorare på RUT/ROT-systemet, den som får ett vitt jobb är vinnare, staten är vinnare, näringslivet är vinnare, varför vill de rödgröna omvandla vita jobb till svarta? Varför vill de ersätta vita jobb med skattefinansierade ”låtsasjobb”?

Ungdomar, arbete och ideologi

Av Peter Hallberg (C), Västervik

Det är ett delat ansvar mellan samhället, föräldrarna och ungdomarna själva att vända den negativa ungdomsarbetslösheten. Merparten av de politiska besluten ligger på riksplanet.

Men även lokalt kan vi bli mycket bättre. Lokalt i vår kommun gäller det att skapa mötesplatser mellan ungdomar, företagare och skola. Skolan måste bli bättre på att utbilda för arbetslivets behov. Men vad som är viktigare att ungdomarna får kontakter i näringslivet och framför allt med de som anställer.

Hur kan det gå till?

Lärlingsprogrammet är ett steg i rätt rikting – där det finns ett nära samarbete mellan gymnasiet, studenten och näringslivet. Men vi måste även se över övriga program på gymnasiet och se till att de får bättre insikt i de verksamheter som de utbildar för. Jag tror även på att vi måste anpassa antalet platser på de olika programmen till verkligheten. Idag är det ett bekymmer att kommunerna övertrumfar varandra med olika populära program istället för att se till vilket behov som finns på arbetsmarknaden. Det är bra att ungdomarna har drömmar, de ska de ha, men samtidigt måste det finnas en förankring i verkligheten. Alla kan inte bli programledare på Rix FM eller vinna Idol.

Det gäller även att man som ung (och förälder) förstår vad det egna gymnasievalet får för effekt, och här är vi inte tillräckligt tydliga från samhället sida.

Väljer man ett studieförberedande program måste man vara medveten om att det faktiskt krävs eftergymnasial utbildning för att få ett jobb. Det finns idag i princip ingen arbetsmarknad för de som inte har en gymnasial yrkesutbildning eller eftergymnasial utbildning.

 Den grundläggande förutsättningen för en anställning är att någon är beredd att betala för din prestation och att du själv har kompetens och kunskap som minst motsvarar dina kostnader för företaget.

Det är därför som särskilda ungdomslöner och sänkt arbetsgivaravgift är en bra åtgärd för att få in fler ungdomar på arbetsmarknaden. När man är ny och man saknar erfarenhet presterar man inte fullt ut och det kan man inte heller begära.

Detta är något man använt sig av i byggbranschen, där kommer nyutbildade ungdomar ut som lärlingar med en stigande lönetrappa under 3-6 år. Det fungerar utmärkt där så varför skulle det inte fungera i alla andra branscher?

Det finns tyvärr dom (s, v, mp) som lever i en tro att samhället måste göra allt. Nästan så att man förväntar sig att någon ska komma hem, knacka på dörren och erbjuda ett jobb eller en utbildning. Verkligheten ser inte ut så, och man måste själv engagera sig och leta jobb eller utbildning. Många satsningar har handlat om att skapa låtsasjobb och påhittade utbildningsplatser utan mål som bara döljer arbetslöshetssiffrorna men det resulterar inte i något långsiktigt arbete.

Vi tror att ungdomarna är fullt kapabla att själva ta ansvar för sin framtid, och inom Centerpartiet kommer vi att fortsätta ge ungdomarna den möjligheten.

En röst på mig och Centerpartiet gör skillnad

Skyhög ungdomsarbetslöshet nonchaleras av regeringen

Av Angelica Katsanidou (s), kandidat i kommunfullmäktige, Västervik

I dagens moderata Sverige möter allt fler ungdomar stängda dörrar till arbetsmarkanden, till sin första lägenhet eller till utbildning. Detta är, tragiskt nog, även en blå sanning för våra ungdomar i Västerviks kommun. Att Västerviks kommun idag har en utav Europas högsta ungdomsarbetslöshetssiffror är mycket oroväckande- främst för de individer som drabbas av kalla handen, men även för samhället och den kommande generationsväxlingen på arbetsmarknaden.

Just som den största ungdomskullarna på decennier var på väg ut ur gymnasiet avbröt den moderatledda regeringen utbyggnaden av högskolan och det blev svårare att studera vidare. Att den mmoderata regimen dessutom infört ett aktivitetsförbud till de unga arbetslösa är även det en gåta! Hur kan denna moderatledda regering handla på detta vis när Sverige och även Västerviks komun har ett av Europas högsta ungdomsarbetslöshetstal? Att inte heller alliansen i Västerviks kommun agerar i denna fråga visar tecken på oerhört nonchalans!

Vi Socialdemokrater värnar om våra ungdomar och därför vill vi bland annat:

1. Avskaffa aktivitetsförbudet. Vi er förutsättningar för snabbare insatser till unga arbetslösa som behöver stöd för att komma i arbete och vi avskaffar det nuvarande aktivitetsförbudet.

2. Vi väljer fler jobb istället för ökade klyftor. Vi vill att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land i full sysselsättning. Vi vill skapa villkor för exportindustrin, tjänstesektorn, småföretagen och välfärden att utvecklas starkt och anställa fler- vi vill införa Ungdomsavdrag som ger jobb åt unga.

3. Socialdemokraterna väljer utbildning istället för sortering och stängda dörrar. Vi vill skapa fler möjligheter att satsa framåt, utbilda sig, frska eller göra karriär- inte färre. Alla tjänar på att människor inte begränsas av bakgrund eller kön.

Vi Socialdemokrater vill ha ett samhälle där du och jag behandlas solidariskt på ett jämlikt sätt oavsett ålder, kön eller härkomst. Vi vill ha en välfärd att vara stolta över istället för ökade klyftor, Sverige har inte råd att vänta längre! Följ med oss och rösta på Socialdemokraterna den 19 september- det tänker jag göra!

Snabba svar från kommunen

Intervju med Per Karlsson, Tilka Trading
Av Irene Forsmark

- Lokalt tycker jag politikerna och tjänstemännen sköter sig bra. De är duktiga och snabba på kommunen. De har implementerat att vi är kunder och att det är viktigt att det går bra för oss. Det är väl därför Mönsterås hamnat så bra, plats 51, i kommunrankingen. Att vi inte kommer högre beror nog på rikspolitiken. Den kan kommunen inte påverka på samma sätt. säger Per Karlsson.

Tilka Trading är ett familjeföretag som startades 1978 av Åke Karlsson. Sedan 1999 driver sonen Per Karlsson det tillsammans med sin syster Lena Johansson. Företaget har 17 anställa och omsätter 30 MSEK. Tillverkningen är fästelement och sammanfogningsartiklar.

- Det viktigaste för oss är att behålla befintliga kunder och hitta nya. Bästa hjälpen från politiskt håll är sänkt kostnadsläge i form av lägre arbetsgivaravgifter Vi har bra personal. Att behålla dem i lågkonjunktur är ett sätt att betala tillbaka. När tillväxten kommer finns de kvar. Men det har varit fruktansvärt tufft med höga fasta kostnader. Arbetsgivaravgiften är väldigt märkbara i dåliga tider, ca. 30 procent innebär att mer än var fjärde anställd är arbetsgivaravgifter.

För kommunens näringsliv är infrastrukturen den viktigaste frågan:

- Den kunde vara mycket bättre. Vi har mycket import och är beroende av bra transporter. Det är dåliga förbindelser när vi ska ut i Europa för att besöka eller bli besökta av våra leverantörer. Det verkar som vi som bor här får väldigt lite stöd jämfört med förbifart Stockholm och Bottniabanan. Jag är inte mycket för stöd men det svårt att se rättvisan i det.

- Näringspolitiskt är ökad konkurrenskraft viktigt. Den hämmas av de höga fasta kostnaderna för småföretagare och skatterna, 3:12 reglerna är krångliga. De utgår ifrån att man fuskar. Istället för att stimulera avråder politikerna från driva företag.

- Lokalt är det är viktigt med bra samarbete mellan kommun, skola och näringsliv. Vi har förutsättningar att bli konkurrenskraftiga tillsammans. Attraktiva företag skapar förutsättningar för inflyttning.

- När det gäller ungdomsarbetslösheten måste det vara mer ”djäklar anamma”. Ungdomar som vet vad de vill och ger intryck av att de verkligen är intresserade har större chans. Vi har svårt att anställa riktigt unga. Är man bara 17 är det många som inte är mogna för näringslivet. Vi måste se vad de kostar i relation vad vi får ut av dem. Om man tar in en 19 åring utan praktik jämfört med en 27- åring som är några tusenlappar dyrare och har yrkeserfarenhet. Vi har låg personalomsättning och en snittålder ca. 47 år

Vi vill se till att det inte finns någon marknad för privata vårdförsäkringar i Kalmar län

Anders Henriksson (S)

Landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län

Linda Fleetwood (V)

Kandidat till landstingsråd i Kalmar län

Jessica Rydell (MP)

Kandidat till landstingsråd i Kalmar län

Grundvalen i Svensk hälso- och sjukvård – en god hälsa och vård på lika villkor för alla – hotas av explosionen av privata sjukvårdsförsäkringar. Idag har nästan en halv miljon människor en privat sjukvårdsförsäkring och försäkringsbranschen spår en kraftig fortsatt ökningstakt de kommande åren. 

Vi vill varna för den här utvecklingen. Uppslutningen runt den solidariska finansieringen av sjukvården riskerar att försvagas. I framtiden kan Sverige få ett systemskifte där en del människor köper sig vård snabbt medan andra får stå i långa vårdköer.

Egentligen finns det bara ett sätt att undvika den här dystra framtidsbilden. Det är att satsa rejält på den offentligt finansierade vården och se till att ge patienterna vård direkt utan långa väntetider. Tyvärr brister människors tilltro idag. Vårdköerna som finns i många landsting gör att arbetsgivare köper privata försäkringar till sina anställda. Arbetsgivarna betalar hellre en försäkringskostnad än att förlora dyrbar kompetens under långa sjukskrivningar i väntan på vård.

Sjukvården i Kalmar län rankas som den bästa eller näst bästa i Sverige på att erbjuda en god tillgänglighet. Framgångarna är resultatet av tio års fokuserat arbete. Vi kan idag med gott anseende och hög svansföring påstående följande: Det finns ingen marknad för försäkringsbolagens sjukvårdsförsäkringar i Kalmar län. Den offentliga sjukvården är så pass bra att ett köp av en privat vårdförsäkring är liktydigt med att kasta pengarna i sjön.

För att kunna fortsätta hävda detta vill vi ta nya steg för att tillgodose våra medborgares behov. I Kalmar län har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet uttalat att sjukvården ska bli helt köfri. Vi föreslår att den nationella vårdgarantin reformeras i grunden. Den nuvarande vårdgarantin är en förlegad produkt från 90-talet som har spelat ut sin roll. Vi vill skapa en ny garanti som kortar den totala väntetiden. För att möta patienternas krav på tillgänglighet föreslår vi att väntetiden för besök och behandling inom den specialiserade vården högst får vara 90 dagar. Det vill säga att från det att patienten fått en remiss till att operationen är utförd ska det maximalt få gå tre månader.

För att försvara den svenska sjukvårdsmodellen, som bygger på öppenhet för alla och gemensam finansiering, krävs det djärvare politiska mål. Ska vi förhindra att Sverige får ett systemskifte krävs det rejäla ambitionshöjningar för den allmänna sjukvården.

Politikerna och tjänstemännen måste intressera sig mer för näringslivet

Intervju med Bo Waldebjer Be-Ge Industri AB, Oskarshamn:

Av Irene Forsmark

 

- Vi måste få toppa vårt lag. De sist anställda ska inte behöva gå först. Det är tuff konkurrens därute. Att vara anställd är ingen rättighet men en möjlighet. Politikerna måste förstå näringslivets behov. Allt bygger på att få stor efterfrågan som ger fler företag vilket i sin tur gör att det blir fler som kan tänka sig att bo här, säger Bo Waldebjer, vd.

 

Be-Ge Industri AB ingår i företagsgruppen Be-Ge Företagen AB med verksamhet i Sverige, Danmark, England och Litauen. Gruppens totala omsättning uppgår till drygt 600 MSEK och har cirka 400 anställda. Företaget startades av Bror Göthe Persson 1934 och drivs nu av familjerna Persson i andra och tredje generationen. Be-Ge Industri utvecklar och tillverkar stolar till kommersiella fordon, maskiner samt kontors- och bevakningsmiljöer.

Den absolut viktigaste frågan för Be-Ge Industri är infrastruktur, kommunikationer.

- Vi är beroende av vägar och transportmedel. Vi har mycket gods som ska transporteras till och från kommunen. Våra kunder och anställda måste lätt kunna ta sig till och från Oskarshamn och vår hemmamarknad i Europa, säger Bo Waldebjer.

Han tycker att lokala politiker och tjänstemän ska intressera sig mer för små och medelstora företag.

En annan viktig fråga är LAS som skulle behöva luckras upp:

- Vi måste få toppa vårt lag. De sist anställda ska inte behöva gå först. Det är tuff konkurrens därute. Att vara anställd är ingen rättighet men en möjlighet.

- Politikerna måste förstå näringslivets behov; Lobba på riksplanet för bättre vägar och persontransporter. Allt bygger på att få stor efterfrågan som ger fler företag vilket i sin tur gör att det blir fler som kan tänka sig att bo här.

I kommunrankingen placerar sig Oskarshamn på plats 280 av Sveriges 290 kommuner. Hur ser du på det?

- Företagsklimatet är inte så dåligt som siffran säger. Vi arbetar i ”10 Gruppen” – de tio största företagen tillsammans med bl.a. Peter Wretlund, kommunalråd. Bästa sättet att förbättra är att fortsätta arbetet på den inslagna vägen.

- Jag tror det är bra med reducerad arbetsgivaravgift för ungdomar. Jag är en förespråkare för flexiblare anställningsformer, det gynnar ungdomar.

För att få fler att starta eget tycker han att sittande regering gör en del, slopad revisionsplikt till exempel, fortsätt på den vägen. Det är också viktigt att kommuner inte konkurrerar med det lokala näringslivet.

Vad förväntar han sig då av politikerna under nästa mandatperiod?

- Ett totalt sett bra klimat för boende och företag samt att kommunen blir så attraktiv att de som pendlar in överväger att bosätta sig här, säger Bo Waldebjer.

Skatter, konkurrens och infrastruktur viktigast

Intervju med Gunvor Munck, Smålands logistik.

Av Irene Forsmark

- Det generellt viktigaste är att man har lika villkor samt att skatterna blir lägre. Det gäller främst arbetsgivaravgiften. Vårt företag är ganska personalintensivt. Vi kan inte rationalisera bort en chaufför. Infrastruktur är också väldigt viktigt för oss. Om vi ska behålla de företag som finns i Nybro måste infrastrukturen förbättras, säger Gunvor Munck.

Smålands logistik består av fem transportbolag med drygt 400 anställda och omsätter 450 MSEK. Företaget startades 1947 av Börje Johansson. Det ägs och drivs idag av Gunvor Munck.

- Den absolut viktigaste frågan för vårt företag i framtiden är tillväxt och lönsamhet. Det politikerna kan se till är att det finns konkurrens på lika villkor i Sverige och i Europa, särskilt på skatteområdet. Om vi ska kunna behålla de företag som finns är det viktigt att ha en bra infrastruktur; tillgång till flygplats och bra vägar så det är lätt att kom hit och härifrån. Det måste bli bättre!

- Nyligen var vi ett antal företag som träffade statsekreteraren Leif Zetterberg. Vi arbetar intensivt för att få fler flygavgångar. Vi tror på färre mer strategiskt belägna flygplatser med många avgångar. Emmaboda ligger bra och är järnvägsknutpunkt, istället för Växjö, Ronneby och Kalmar. Det satsas väldigt lite på vägar i det här området .

Bästa sättet som politikerna kan hjälpa näringslivet är genom en bra kontakt och dialog. Att de tar tag i konkreta frågor och hittar lösningar så att Nybro blir en attraktiv kommun med korta handläggningstider där man få svar snabbt. Viktigast är ändå arbetstillfällen. Finns det växer kommunen.

- Jag tycker att det är ganska bra, men allt kan ju bli bättre. Söker ett mer aktivt engagemang från politikerna. Att de deltar mer i olika processer som pågår och är med, lobbar och jobbar, mer aktivt mot regionförbundet, riksdag med flera. Kommunen ska lägga ut så mycket som möjligt på entreprenad, konkurrensutsätta parkförvaltning, vägunderhåll, renhållning, utbildning mm. Kommunen ska ägna sig åt sina kärnområden.

- Praktik är bästa vägen för ungdomar att få arbete men svårt att ordna, borde kunna förenklas. Ett bättre lärlingssystem. De som pryar hos oss och är intresserade får jobb. Vi arbetar tight med skolorna.

Om fler ska starta eget måste man börja tidigt i skolan och påverka attityder, vilja, självförtroende samt entreprenörskänsla. Våga fokusera på möjligheter, inte bara se företagandet som en risk. Idag ska alla ha högskoleutbildning. Det finns många yrken där andra kompetenser behövs. Mångfald är bra!

Inför nästa mandatperiod efterlyser Gunvor Munck en förenkling av olika regler:

Skattesitsen är förstås den stora frågan.

Föreslagen Kilometerskatt slår hårt mot Sveriges konkurrenskraft. Det är till sist kunden/konsumenten som får betala.

 Minska den administrativa bördan för åkerinäringen kring dokumentationen av kör och vilotider.

Vi skapar hållbara transporter om vi :

Investerar i ny teknik och utveckling.

Exempelvis införa skrotningspremie.

Satsa på alternativa drivmedel.

kommun och näringsliv i samma båt

  Av Johan Persson, Kommunstyrelsens ordförande, Kalmar

Kalmar kommuns tjänstemän och politiker ska främja företagande och entreprenörskap. Varje chef i de kommunala förvaltningarna och bolagen ska främja gott bemötande och god service hos sina medarbetare.

Vi är som kommun beroende av att vi har ett dynamiskt och växande näringsliv. I framförallt de små och medelstora företagen växer de nya jobben fram. Det är ur detta arbete som huvuddelen av kommunens skatteintäkter kommer. Utan ett växande näringsliv i Kalmar så blir det mindre pengar till skolan, vården och omsorgen. Självklart måste alla kommunal tjänsteman, i sin vardag, inse detta mycket tydliga samband mellan entreprenörskap och välfärd.  

Kalmar kommun kan liknas vid ett tåg som efter många år av hackande ändå börjat gå framåt. Vi har klarat lågkonjunkturen på ett hyggligt sätt. Vi har ett näringsliv som växer. Intresset för att investera i Kalmar är stort. Mot den bakgrunden har vi satsat stora resurser på att öka kommunens planberedskap.

Vi satsar också på att kommunen ska växa för att kunna vara med i konkurrensen om infrastrukturmedel och statliga och privata etableringar. Under 2009 hade vi den högsta befolkningsökningen sedan kommunsammanläggningen på 70-talet.  

Detta är den mycket tydliga politiska prioriteringen för Kalmar. Vi ska framåt! Vi ska bryta en långvarig negativ utveckling och erbjuda de barn och ungdomar som idag växer upp en valfrihet att själva avgöra om man vill vara kvar här eller ej när man blir vuxen. Man ska inte tvingas flytta på grund av att arbetsmarknaden är svag, utbildningsmöjligheterna är begränsade eller att tillgången på bostäder är låg. Så var det för några år sedan.

Kalmar har goda förutsättningar att gå rejält framåt de närmaste åren. Vi har ett antal hyggliga bottenplattor att stå på.

1.      Vi har blivit universitetsstad. Detta ökar förutsättningarna för att attrahera både mer forskning och fler studenter. Även antalet nya företag kan öka kraftigt om vi hanterar detta rätt. Därav kommunens stöd till Kalmar science park och inkubatorn.

2.      Vi har lägre arbetslöshet än både riket och jämförelsekommunerna. Vi är igenom strukturomvandlingen.

3.      Vi har god ordning och reda i kommunens ekonomi efter ett hårt arbete under denna mandatperiod. 2009 gjorde vi ett överskott på 83 miljoner. Min bedömning är att det inte blir mindre detta år. Vi behöver göra stora överskott, det innebär att vi slipper verkställa en redan beslutad upplåning till en del investeringar. Jag är också övertygad om att en skakig ekonomi med därtill följande ryckighet i politiken är direkt avskräckande för möjligheten att locka både nya invånare och nya företag. Vem funderar idag på att investera i Grekland?

4.      Vi har dragit igång ett arbete som går ut på att Hela kommunen ska leva. Det har handlat om enhetstaxa i kollektivtrafiken, inköp av mark för fler villatomter, sporthall i Trekanten och Rockneby, kustmiljöarbetet, deltagandet i Leader och mycket mer. På det här sättet ska vi hålla ihop kommunen och se till att det är stad och land, inte stad mot land. Jag är glad över att vi 2008 blev Årets landsbygdskommun.

5.      Vi har satsat stora resurser på vårt planarbete. Här har vi inte haft tillräckliga resurser tidigare. Nu är den fördjupade översiktsplanen för centrum ute på samråd, översiktsplanen för hela kommunen kommer ut på samråd till hösten. Vi har i strid med de borgerliga partierna beslutat att göra en satsning som innebär att vi fördubblar antalet detaljplaner per år, från 20 till 40.

6.      Vi har och ska ha en hög kvalité i den kommunala verksamheten. Detta mäts både genom öppna jämförelser och av SCB. Vi får höga betyg och det ska vi vara glada för och se till att bibehålla.

7.      Vi satsar väldigt mycket på att Kalmar ska vara en attraktiv stad för både invånare och besökare. I veckan fick Destination Kalmars VD Åke Andersson pris för Kalmars utveckling som besöks- och evenemangsstad. Vi satsar på slottet, på idrottsturism, sommarteater, bygger ut gästhamnen och vill satsa ännu mer på strandpromenader i vår vackra stad. Inget av detta har trillat ned från himlen. Det är frukten av hårt arbete och satsade resurser. Tillsammans med näringslivet på Kvarnholmen vill jag se till att vi under nästa mandatperiod kan kämpa oss till utmärkelsen Årets stadskärna i Sverige. Inom några veckor går vi ut med en markanvisningstävling för ett nytt parkeringshus vid landstingshuset.   

Får vi förnyat förtroende att leda Kalmar så kommer jag med dessa bottenplattor som grund bjuda in näringslivet och Kalmarborna till ett arbete som syftar till att ta fram ett konkret framtidsprogram för Kalmar. Kalmar 2020.

Jag har övervägt att dra igång det arbetet redan i år men bedömt att tidpunkten är bättre precis efter ett val. I ett sådant framtidsprogram ska vi blicka både utåt och inåt. Vi ska blicka över kommun- och regiongränser och sedan låta ett antal tydliga och mätbara mål växa fram för de kommande tio åren. Jag hoppas att vi ett sådant arbete kan lägga prestige och partipolitiskt käbbel åt sidan.

Rädda Rut!

Av Eva-Lena Fungmark
kandidat till landsting och riksdag (C), Kalmar län

RUT-avdraget för hushållsnära tjänster skapar tusentals jobb. RUT underlättar för den arbetande småbarnsföräldern att få livspusslet att gå ihop, men också för pensionären som inte orkar städa eller putsa sina fönster själv.

I Svenska dagbladet läste jag om en handikappad man som hade fått ekonomisk och praktisk möjlighet att hålla sitt hem rent genom RUT. Det skrevs att den verkliga hjälten i hemmet heter Rut. Detta vill Vänstern avskaffa och undanhålla pensionärer och funktionshindrade men också för alla oss andra.

Jag anlitade själv en städfirma för flyttstädning av ett hus. Sofia (heter något annat) som städade mitt hus kom från ett annat land och hade varit arbetslös, men ville arbeta och startade en städfirma. Hon var mycket nöjd med att ha ett arbete hon trivs med och att tjäna sina egna pengar samtidigt som hon betalar skatt. Många fler än Sofia kom från arbetslöshet. 9 av 10 har varit arbetslösa.

RUT-avdraget ger arbetstillfällen och gör svarta jobb vita. Det ger en trygghet för alla som utför jobben. Tidigare när många arbetade svart så hade ingen sjukförsäkring eller pensionsgrundande inkomst. Vem vill tillbaka till det?

RUT-avdraget ger kvinnor möjlighet att starta företag och deras anställda att tjäna skattade pengar. Denna trygghet och möjlighet till nyföretagande vill de rödgröna ta bort!