NÄRINGSLIVS

Artiklar från Jönköping

 

Lägre arbetsgivaravgifter, minskat regelkrångel, lägre beskattning av arbete och en reformerad arbetsrättslig lagstiftning är de allra viktigaste förändringarna företagare i Jönköpings län vill se under den kommande mandatperioden. Det visar Svenskt Näringsliv internetundersökning som gjordes mellan 20-27 september 2010. I Jönköpings län har 184 företagare svarat (Sverige 3181) på vad de tycker politikerna ska prioritera under de närmaste 4 åren.

Företagen i Jönköpings län svarar också på frågor om vad de vill att de kommunala politikerna prioriterar:

•  Bättre kvalitet i skolan
•  Ökade satsningar på infrastruktur
•  Kortare handläggningstider för t ex bygglov, alkoholtillstånd
•  Fler privata initiativ i offentlig sektor.

 

När vi lyssnade till politikernas budskap i valrörelsen handlade det mycket om jobben och om hur resurserna ska fördelas men väldigt lite om var jobben och resurserna ska komma ifrån. Det är företagandet som är förutsättningen för jobb och välfärd. Företagande är inget särintresse – det är ett allmänintresse. Politiker skapar inga jobb – bara förutsättningar för företagande och jobb. Å, det är nu det egentliga arbetet tar vid. Det är nu som politikerna måste visa mod och våga göra de förändringar som ger företagarna möjlighet att utveckla sin verksamhet och växa. Politikerna har ett stort ansvar som de bäst tillvaratar genom att bedriva en politik som river hinder, och som skapar de bästa förutsättningarna. Vi behöver ett modernt företagsklimat med ett regelverk som är anpassat till dagens företagande i en globaliserad värld. Då blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag i Sverige. Med framgångsrika företag kommer jobben, tillväxten och välfärden.

Vi kommer under hösten att fördjupa arbetet med att lyssna på våra medlemsföretagares synpunkter kring vilka frågor de anser bör vara politikernas absolut viktigaste prioritering för en bättre konkurrenskraft, lokalt och centralt, framöver?

Elisabeth Nilsson

Läs hela undersökningen här:
Extra Företagarpanel Sept 2010 Jönköpings län

Vad kan politiker göra för att förbättra företagsklimatet i Anderstorp? Hur kan Svenskt Näringsliv bidra? Det var ett par av frågorna som diskuterades när några företagare samlades över lunch för att diskutera hur valresultatet kommer att påverka företagsklimatet och tillväxten i Anderstorp. Att politiker bör satsa mer på uppsökande verksamhet är ett tydligt förslag som framkom under samtalet.

Anderstorp ligger i Gislaveds kommun och betraktas som en del av Gnosjöandans hjärta. Industrin i regionen har drabbats hårt av lågkonjunkturen, men tydliga tecken på en vändning kan noteras. Trots det har Gislaveds kommun tappat i Svenskt Näringslivs årliga ranking över företagsklimatet och hamnar på plats 65 på listan över landets 290 kommuner. Valet är över och snart får vi veta vilka politiker som kommer att utses till de olika uppdragen. Oavsett resultaten, finns det en möjlighet att påverka utvecklingen framåt.

Lennart Skans, Skogslunds Metallgjuteri, tycker att det positiva samarbetet som finns mellan företag i Anderstorp underlättar. ”Om man inte kan lösa ett problem själv, finns det en vilja och en inställning att hjälpas åt.” Där det brister ibland är i dialogen politiker och företagare emellan. Han berättar, ”Man har som företagare inte tänkt så mycket i banorna kring vad kommunen kan göra eftersom man har löst det mesta på egen hand.” Men omvärlden har förändrats och det krävs ett större engagemang från både politiker och företagare.  ”A och Ö är att politiker besöker oss och visar ett intresse.” anser Lennart.

Det finns ett näringslivsbolag i Gislaveds kommun som kanske ses som ett verktyg för att åstadkomma ett bättre företagsklimat. Men bara för att man har ett näringslivsbolag betyder det inte att politikerna kan luta sig tillbaka.

Hur Svenskt Näringsliv kan bidra till utvecklingen lokalt diskuterades. ”Det känns ibland som att stora företag sätter agendan” det menar Johan Sten, Babyproffsen. Situationen för småföretagare i Anderstorp diskuterades. Det är viktigt att engagera sig som småföretagare om man vill göra sin röst hörd. Samtidigt är det svårt för många småföretagare att hinna delta i olika möten. ”Därför är det bra om även Svenskt Näringsliv skulle kunna bedriva mer uppsökande verksamhet.” föreslår Johan.

Mötesdeltagarna hoppas att politiker fortsätter att jobba med infrastrukturfrågor både lokalt och regionalt. ”Utvecklingen går mot en nordisk marknad där logistikcenter spelar en viktig roll, inte minst för detaljhandeln.” säger Johan.

På frågan om vad företagare kan göra för att påverka utvecklingen, var deltagarna eniga. Det behövs ett engagemang för att utvecklingen ska gå framåt.

Budskapet från lunchmötet till politiker framkom tydligt. Satsa mer på uppsökande verksamhet. Med en sådan relativt enkel åtgärd kan vi förbättra förståelsen för både företagares och politikers vardag. Samtidigt som vi förstärker företagsklimatet och skapar bättre förutsättningar för tillväxt.

Text av: Tamara Lorentzon, Lorentzons i Grenna AB

Av Åke Wredén,(fp), fullmäktige och kommunstyrelse Eksjö

Det går nu nästan att summera valrörelsen, inte rösterna, men det som sagts, skrivits och sänts.
Det har slagit mig är hur märkligt frånvarande den internationella krisen 2008-09 varit i en del av partipolitiken inför valet, men framför allt i flera av TV:s och radions valprogram. Jag har missat flera partiledarutfrågningar i TV och enstaka radioutfrågningar. Så jag får nöja mig med en hyfsad hypotes snarare än en tvärsäker slutsats.
Men i de program jag såg blev partiledarna utfrågade nästan som om näringslivets internationella konkurrenskraft och påfrestningarna av den mycket allvarliga krisen 2008-09 inte riktigt hörde hemma i valrörelsen. Väldigt många frågor utgick från fördelningen av olika utbetalningar från statens budget eller från den sorts skattefrågor som inte har så stor inverkan på produktion och konkurrenskraft. Däremot var det ganska lite tal om att den ekonomiska politiken de senaste åren faktiskt varit framgångsrik, begränsat krisen och gjort att vi nu har ett mycket bättre läge än vi kunde ha haft.
Det här har ju också stor betydelse för hur vi skall göra för att pressa tillbaka kvarvarande arbetslöshet. Det är ju fortfarande återverkningar av krisen, ett par procentenheter av arbetskraften, och det kommer förmodligen att till stor del lösa sig självt i en bättre konjunktur. Däremot är det ju mer att göra med de olika orsakerna till att arbetslösheten i SCB:s statistik var så hög som 6% av arbetskraften till och med på den högsta toppen av högkonjunkturen för några år sedan.
Här handlar det mycket om bättre utbildning, bättre sociala förhållanden, en bättre fungerande arbetsmarknad och ett näringslivsklimat som ger dragkraft och gör att många andra åtgärder kan ge resultat, i mindre ungdomsarbetslöshet, snabbare integration av nyinflyttade och på andra sätt.
Även det perspektivet saknades för det mesta i de valprogram i radio och TV som hade tillfälle att ta del av. En del partiledare förde ju själva in sådana frågor, exempelvis Jan Björklund om att förbättringarna i grundskolan och gymnasiet kan förebygga åtskilligt av framtida utslagning och ungdomsarbetslöshet.
Däremot hade i alla fall en del utfrågare ett perspektiv som liknade den Sahlinska taktiken, där jobbskatteavdraget beskrivs som en skattesänkarlinje som misslyckats därför att arbetslösheten inte har blivit lägre än den var för fyra år sedan. Här bygger ju hela resonemanget på att man inte bryr sig om krisen 2008-09 som kom utifrån och slog hårt mot exportindustrin.
Budskapet blir då att det var fel att sänka skatten på arbete och att man skulle ha mött krisen genom att öka antalet anställda i främst den kommunala sektorn. Som recept för att komma helskinnad genom en kris som tillfälligt drabbade näringslivets mest konkurrensutsatta delar är detta sällsynt missriktat.
Det verkar ju nu som om regeringssidan har vunnit den här delen av valdebatten. Det väldigt ensidiga perspektivet på viktiga och oviktiga frågor i en del radio- och TV-program kan ha haft föga betydelse.
Men det är ändå värt att lägga märke till att fastän ett antal företrädare för regeringspartierna betonat näringslivsklimatet, den långsiktiga konkurrenskraften, skolkunskapernas, den högre utbildningens och elförsörjningens betydelse så har de här sakerna varit väldigt frånvarande på andra håll i valdebatten.
En annan sida av detta är de populistiska s.k. Sverigedemokraterna. De utgår i likhet med en del av den sämre socialistiska politiken från att vi delar ut bitar av en kaka som inte växer och som vi inte kan få att växa genom att göra rätt med skola, näringslivsklimat, internationell handel och god ekonomisk politik. Politikens kärna blir då att lova mer av bidrag och förmåner och påstå att man kan betala för detta genom att slå mot människor som man tycker illa om och som man kan försämra för. Allt detta är en mentalitet för ett krympande, stagnerande, förfallande land, där hästarna bits då de kivas om de alltför få hötapparna. Skillnaden är att medan vänstersocialister behandlar de ”rika” som galten Särimner så gör de fransk- och danskinspirerade populisterna likadant med invandrargrupperna. Det är ingen måtta på alla de miljarder de påstår sig kunna dela ut genom att gång på gång använda samma överskattade besparing på invandrare för att betala det ena löftet efter det andra. Senast någon ekonomisk humbug i denna klass syntes i Sverige var vänsterpartiet kommunisterna på Lars Werners tid, kring 1980.
Den framgångsrika politiken har motsatt perspektiv, den utgår inte från en stagnation och gör inte stagnation till en ond cirkel. Den bygger däremot på att vårda ekonomin och skolan och näringslivsklimatet så att resurserna växer, inkomsterna förbättras, arbetslösheten sjunker och Sverige sätter både invandrare och fler av dem som redan bor här i arbete

Av Carina Hägg (S) Riksdagsledamot, Jönköping

Stig Claesson (Kd) påstår att vi socialdemokrater inte träffar företagare. Claesson påstår att vi inte förstår företagarnas villkor och verklighet. Jag är socialdemokrat och jag är ute och träffar många företagare, precis som många av mina partikollegor. De företagare jag möter vill prata om det faktum att högerpolitik under fyra år har prioriterat bort småföretagen i budgetförslag efter budgetförslag. Den högerpolitik som Stig Claesson förespråkar.  Mycket har förändrats till några få gruppers fördel men bortsett från ett par nya regler om enklare momsredovisning och slopad revisionsplikt så märks ingenting av allt det som lovades från de borgerligas sida till landets småföretagare. Minst 100.000 jobb har försvunnit de senaste åren. Främst har folk blivit av med sina arbeten på stora internationella industriföretag som valt att placera produktionen i låglöneländer eller helt avveckla vissa verksamheter. Om vi ska klara att bygga Sverige starkare och mer rättvist behöver fler komma i arbete. Många av framtidens jobb kommer att växa fram i små företag.

Allt fler unga ser framför sig att de skulle kunna starta eget. Det är en utveckling vi vill främja. Entreprenörernas idéer, kreativitet, vilja och envishet skapar framtidstro och nya jobb. Vi har till skillnad mot högerregeringen klart och tydligt lagt alla kort på bordet vad gäller skattelättnader för småföretagare där sänkt arbetsgivareavgift har varit prioritet nummer ett. Vi kommer även att avskaffa sjudagarstvånget som regeringen nyligen införde för egen företagare som råkar bli sjuka. Mer riskkapital kommer att tillskjutas till organisationer som stödjer och utvecklar ny kreativa och modiga företagare som tänker satsa på eget. Och vi vill framförallt att Sverige ska konkurrera med kunskap, innovation, höga förädlingsvärden, hög produktivitet och trygghet. Om knappt två veckor är det val och fortfarande märker vi inget av allt det som högerregeringen lovade landets småföretagare. Det är dags att rösta på ett parti och kryssa den riksdagsledamot som klart och tydligt med konkreta förslag vill och kan göra livet lättare för modiga småföretagare.

Av Vilbert Soleymanian, VD, Basic Care Unit AB

Under senaste dagar har både Almega och företagen flaggat för fackets systematiska diskriminering av sina medlemmar. I den lokala median i Jönköping, jnytt.se, har facket kommenterat min artikel. Följande är hämtat från artikeln: ” … Jag vet att fackföreningarna företräder alla sina medlemmar men ibland kan ju några få bli lidande…” Det som artikelförfattaren kallar för några få har av Almega uppskattats till minst 11 000 personer.

Medan Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal, replikerar på SvD ”Kommunal kämpar för alla medlemmar i förbundet. Vi kämpar för undersköterskor, kokerskor och lokalvårdare och vi gör ingen skillnad där emellan. Vi kämpar givetvis även för de medlemmar som arbetar med hushållsnära tjänster” tycker lokala fackliga representanter att ”man kan offra några”. Vad är det som gäller? Vet facket centralt vilken syn på människa, medarbetare och jobb råder på lokalnivå? Vem ska svara på denna fråga? Vem avgör vilka ska offras? Vems värdering avgör vilka jobb är ”fina och viktiga” att kämpa för?

Ta en närmare titt på de ”några få”. Majoriteten av dessa personer är kvinnor och majoriteten av dessa kvinnor har utländsk härkomst. Är det fackligt strategi att driva just dessa kvinnor tillbaks till arbetslösheten som de länge kämpat för att ta sig ur? Är detta den fackliga strategin att motverka segregation och utanförskap?  Vem är ansvarig att svara på dessa frågor?

Vilken människosyn, men framför allt kvinnosyn har facket? Vilken syn på invandrare har facket? Nordström borde fundera och ge klara och tydliga svar på dessa frågor.

Nordström replik i SvD följdes av följande: ” Medlemmarna i Kommunal hör inte till dem som normalt använder sig av RUT”. Kartlägger de medlemmarna? Vidare undrar jag om medlemmar i Bygg är de som använder sig av ROT och därför vill de behålla ROT?

Medan vi kämpar för att få fler i arbete vill vissa kämpa för att främja arbetslösheten. Medan vi kämpar för stabilare arbetsmarknad som leder till höga löner, bättre arbetsvillkor, oroar sig vissa om ifall tvist inom arbetet uppstår. Medan vi försöker se det friska i människan fokuserar somliga på det sjuka. Medan vi vill verka för att var och en kan påverka och bestämma över sin vardag så introduceras bröstpump av somliga. Medan vi vill föra Sverige framåt är vissa bakåtsträvare. Medan vi ser att glaset är halvfullt gnäller några att det är halvtomt.

Apropå vara bakåtsträvare. Om Marxism hade varit den globala lösningen på alla orättvisor som finns skulle inte Sovjet Unionen falla. Istället för att citera Marx som verkar vara populär nu borde man kanske citera JFK ”fråga inte vad Ditt land kan göra för Dig, fråga vad Du kan göra för Ditt land”. Bekämpa fattigdomen genom att bekämpa just fattigdomen, inte rikedomen.  För det är tack vare välståndet vi har välfärd i vårt samhälle.

Av Birgit Sievers, Miljöpartiet de Gröna

kilometerskatt betyder att varje fordon betalar skatt för den sträcka som körs. Idag står lastbilarna till exempel för drygt 60 procent av slitaget på vägarna men bara hälften så mycket av vägskatterna. 

Någon annan får betala slitaget. Det är du och jag genom våra skatter.

Riksdagens mål var att till 2010 minska trafikens koldioxidutsläpp till 1990 års nivå. Men transportsektorn ökar sina utsläpp…
Det beror på två saker;

1.       Lastbilarna subventioneras genom att de slipper betala kostnader som de orsakar samhället i form av vägslitage och utsläpp.

2.       Järnvägen har inte haft tillräcklig kapacitet för att klara godstrafikens behov.  

Långtradare är viktiga för att köra gods och varor, men man ska välja den transport som är smartast – tåg på långa sträckor, lastbil på korta.

En kilometerskatt på lastbilstrafik skulle i första hand innebära att godstrafiken på väg får betala vad den faktiskt kostar. Oavsett om bilen tankas i Sverige eller i ett annat land. 
För varje körd kilometer med tung lastbil drabbas staten och framtida generationer av nästan två kronor i kostnader.

Astma, allergier och hjärtinfarkt har en direkt koppling till luftföroreningar. Små barn är särskilt känsliga och riskerar att utveckla en sämre lungfunktion. 

Det enklaste sättet att ta betalt är en koldioxidskatt på bränslet. En koldioxidskatt som verkligen motsvarar samhällskostnaderna.

Men det skulle bli orättvist mot de svenska åkerier som till största delen kör inom landet.

Åkare brukar tanka i länder där bränslet är billigast, det sägs till och med att det kör omkring dieseltransporter i Sverige som bara har till uppgift att serva långtradare med billigt utländskt bränsle.

Ett sätt att göra det mer rättvist är en kilometerskatt för alla lastbilar som kör i Sverige, oavsett var de tankas. Oavsett i vilket land de är registrerade.

Kilometerskatt på lastbilar är redan införd på flera håll i Europa, bland annat Österrike, Tyskland och Schweiz. Resultaten är främst effektivare transporter och färre tomkörningar. Ingen fördyring alltså. En del gods har flyttats över till järnväg

Acko Ankarberg Johansson (KD)

Kommunstyrelsens ordförande Jönköping

Varje dag i valstugan kommer frågan från skolelever och andra väljare. Vad tycker du är viktigast i valet? Jag svarar varje gång Jobben! Förmodligen gör de flesta partier det. Men det finns skillnader oss emellan i synen på företagande och jobb. Så här tänker jag:

Om du och jag har pengar i plånboken så vi kan köpa varor och tjänster  så kan företagen anställa människor. De som anställs får en inkomst och de betalar skatt som finansiera skola, vård och omsorg. Så måste det fungera om vi ska ha ett gott samhälle. Dvs pengar i plånboken att konsumera och goda förutsättningar för företagande som resulterar i  jobb.

Jobbskatteavdraget är viktigt för att människor ska få mer pengar i plånboken. En undersköterska ha fått 1 300:- mer i plånboken varje månad med Alliansregeringen. Eget sparande är ju också välfärd. Dessutom ger det möjlighet till konsumtion som ger jobb.

En stor del av jobbpolitiken är statlig. Men nog påverkar vi i kommunen också förutsättningarna för jobb och företagande. Jag har i mitt förra inlägg beskrivit vad vi gjort i Jönköpings kommun. Idag vill jag lägga särskilt fokus på infrastrukturens betydelse.

Vi behöver mer pengar i Jönköpings län till vägar och järnvägar. Regeringen har beslutat om den s.k. Nationella planen där varje väg och järnväg som ska byggas fram till 2021 är angiven. Trafikverket har att utföra det som regeringen bestämt.

Regeringen kräver att vi är överens inom varje kommun och dessutom inom hela länet för att komma ifråga för statliga investeringar. Tidigare var länet uppdelat i Södra Vätterbygden, Höglandet  och GGVV-regionen. En uppdelning som inte har främjat bättre och snabbare kommunikationer i länet. Nu har vi börjat samarbeta på riktigt.

Vi har under 2009 och 2010 arbetat fram en gemensam prioritering för de infrastruktursatsningar vi vill se i vårt län. Vårt län har fått ca 1,2 miljarder kronor för perioden fram till 2021 och objekten är angivna och beslutade. Det finns ytterligare två objekt som är mycket angelägna. Det är höghastighetsbanor och förbättrade godsmöjligheter på järnväg.

På Torsvik finns idag ca 3 200 jobb och det är kanske det ”hetaste” logistikläget i Sverige. Vi gläds åt att ständigt nya företag vill etablera sig inom området och tillsammans med Vaggeryds kommun arbetar vi för att utveckla och förlänga området. Vi behöver bättre järnvägsmöjligheter dit. Elektrifiering krävs av fler sträckor i länet och en ny järnväg mellan Torsvik och Tenhult. Det finns fler godsterminaler i landet och det ska vara enkelt för företag att hitta lämplig lokalisering och fungerande transporter i hela länet.

Höghastighetståget som gör Jönköping till knutpunkt för södra Sverige kommer att påverka företagen. Det blir enklare att söka jobb inom ett större område, kompetensen kan öka i och med att man dagligen kan pendla till och från arbete på annan ort. Det ska vara enkelt för företag i vår bygd att ta emot kunder genom snabb transport med höghastighetståg.

Nu krävs samling och kraft för att godstrafiken ska kunna förbättras i länet och Jönköping blir knutpunkt för höghastighetstågen i Sverige. Detta är min prioritering.

Bengt-Anders Johansson (M)                        
Riksdagsledamot för Jönköpings län

Maja Flykt P                Pontus Wallin 
Ordf. MUF                    V. Ordf MUF 
Jönköpings län          Jönköpings län

Ungdomarnas möjligheter att få arbete används emellanåt som slagträ i den politiska debatten. Det är ganska naturligt eftersom arbetslöshet och speciellt ungdomsarbetslöshet är ett stort problem för den som drabbas. Tänk dig själv att inte känna sig behövd eller efterfrågad. Det är nog något av det värsta en frisk och arbetsför människa kan hamna i.

Det är också ett samhällsproblem när en ung människa, fylld med entusiasm, vill komma ut i arbetslivet och då möts av att inte vara behövd. Det kan skapa stora bekymmer för lång tid framöver och kanske för hela livet.

Vi besökte nyligen Arbetsförmedlingen i Jönköping för att få bättre kunskap om hur det ser ut för unga i länet nu och framöver. Färska siffror från arbetsförmedlingen visade att ungdomsarbetslösheten har halverats sedan i fjol.  I maj 2009 var 1 463 unga öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Nu är det 788.
Det är dock 788 för många.

Då varslen har minskat från 1 000 per månad när den ekonomiska krisen var som värst till 8 stycken i maj i år, samtidigt som inflödet av lediga jobb till arbetsförmedlingen fördubblats ser det ljusare ut än på länge.

Slutsatsen vi drar efter vårt besök är att det ser positivt ut för de ungdomar som nu skall möta en arbetsmarknad som behöver deras arbetsinsatser. Ett viktigt budskap som vi också fick med oss är vikten av att välja en utbildning där arbetsmarknaden ser bra ut även i framtiden och att verkligen se till att man får med sig en färdig utbildning och inte avbryter sina studier i förtid.

Av: Annelie Petersèn, Vd Bonvings Skor i Nässjö, Vetlanda och

Värnamo Susanne Holm, Vd Smålands Bussen Resebyrå

 

Mona Sahlin har gett ett tydligt besked. De rödgröna vill tydligen äventyra jobben för att få fler röster. Hon har lyft fram lagstiftning om rätt till heltid trots att hon vet att förslaget inte skapar några nya jobb utan tvärtom gör att det blir färre anställda. 

Det är naturligtvis lätt att känna sympati för arbetstagare som jobbar deltid mot sin vilja. Men en ny lag skapar inte mer arbete. Om en butik, ett hotell, en restaurang, ett bussföretag eller något annat serviceföretag tvingas till heltidsanställningar utan ökad efterfrågan kommer ett antal deltidsanställda att bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Det leder i sin tur till sämre service och sämre tillgänglighet och det blir ännu svårare att möta kundernas efterfrågan.

Det är enkel mattematik. Om det finns 80 timmars veckoarbete fördelat på 3 deltidsanställda kommer det bara att bli 2 personer kvar om ett par kräver rätt till heltid. Vilka småföretag kommer att våga anställa någon på deltid med en hotbild om tvingande heltider trots oförändrad efterfrågan från kunderna?.     

Alla vill att arbetsmarknaden ska växa och utvecklas och att det ska bli bättre tillväxt och fler jobb. För att nå detta behövs åtgärder som tar bort hinder för tillväxt och förslag som stimulerar efterfrågan. Inte lagförslag som begränsar flexibilitet och minskar kundfokus.

Frågan om hel- eller deltid ska inte regleras i lag utan lösas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare utifrån varje verksamhets möjlighet, förutsättning och organisation. De som idag arbetar deltid borde fråga de rödgröna politikerna varför de vill att flera av dem ska bli utan arbete?

Det måste alltid vara efterfrågan på arbete som styr arbetstidens förläggning och arbetskraftens fördelning. Efterfrågan skapas inte med lagförslag om rätt till heltid eller andra begränsningar. Ökad efterfrågan och därmed behov av mer arbetstid och fler arbetstillfällen kan bara nås med åtgärder som stimulerar efterfrågan.

Hur kan fler arbetslösa vara de rödgrönas politiska ambition?

Bengt-Anders Johansson (M) risdagsledamot för Jönköpings län
De socialdemokratiska riksdagsledamöterna ondgör sig i en insändare över Riksdagens beslut att tillåta utbyte av de nuvarande kärnkraftsreaktorerna i vårt land och som man i djupt samförstånd tillsammans med Miljöpartiet röstade emot. Vad de glömmer att berätta är den kraftfulla satsning som Alliansregeringen gjort på de förnybara energikällorna och som vi redan under denna mandatperiod sett resultat av. Bioenergin har gått om oljan som största energikälla och vi har mer vindkraft nu än någonsin. Tilläggas ska de ambitiösa mål som satts upp för klimat- och energipolitiken. Vi håller på att ställa om Sverige.  

Socialdemokraternas märkliga agerande i kärnkraftsfrågan vittnar om ett sällsynt dåligt ansvarstagande då man varit tillskyndare av att vi i Sverige gjort oss beroende av energi från just kärnkraften. Detta glömmer man bort totalt och låter sig istället manövreras av Miljöpartiet som aldrig tagit ansvar för vare sig jobben eller ekonomin. Återigen ser vi effekterna av ett för vårt land äventyrligt politiskt samarbete mellan vänsterpartierna.

För att få fler jobb behöver Sverige fler och växande företag. Sverige har många stora elintensiva industrier som sysselsätter många människor. Vad händer med dessa företag om elpriset skjuter i höjden? Vad säger socialdemokraterna till sina fackliga vänner i vårt energiintensiva län? Avvecklar man kärnkraften innan man har annat att ersätta den med, är det enkel matematik att räkna ut att vi kommer att få brist på energi och det skulle drabba vårt län och jobben oerhört.

Alliansens energiöverenskommelse bygger på vattenkraft, kärnkraft och förnybara energikällor. Den bygger på att vi måste komplettera våra stora energikällor; vattenkraft och kärnkraft med gröna, klimatvänliga energikällor och att man får byta ut befintliga reaktorer under strikta villkor. Vi har nästan en helt fossilfri elproduktion i Sverige och andelen från förnybara källor ökar varje år. Aldrig tidigare har utbyggnaden av uthållig, hållbar energiframställning varit större.

För jobbens skull är det viktigt att dessa tre ben får utvecklas parallellt och nya gröna energikällor får komma till. En hastig och obetänksam avveckling av kärnkraften skulle hota många företag och arbetstillfällen i länet. Därför är det inte förvånande att SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna, Stålet) – basindustriernas samarbetsorgan för skogen, kemin, gruvorna – välkomnar alliansens inriktning att tillåta förnyelse av befintliga kärnkraftsreaktorer. Det är ett viktigt besked för deras jobb. IF Metall välkomnade också beskedet. Det stärker svensk konkurrenskraft i industrin och säkrar arbetstillfällen i Sverige.

Vänsterpartierna vill dock vid en eventuell valseger i september, hastigt avveckla kärnkraften och därmed riskera halva elproduktionen. Detta skulle minska utbudet av energi och riskera högre priser. Risken ökar för att Sverige ska behöva importera el från europeiska grannländer, vars energiproduktion till stor del bygger på kolkraft. Det känns varken klimatvänligt. Eller billigt. Sverige behöver energiförsörjning för att klara jobben och välfärden. Därför behövs fortsatt en Alliansregering.