NÄRINGSLIVS

Author Archive

Bygglovsansökan från textilföretaget Engtex har dragit ut på tiden. Strulet har gått så långt att företaget tvingas tacka nej till order. Ett antal Mullsjöbor kan dessutom mista sina jobb om företaget tvingas flytta. ”Det borde vara ett jätteintresse för kommunen. Här finns ett företag som växer, vill bygga ut och behöver anställa.” anser Patrik Johansson, Engtex.

Textilföretaget har haft planer på att bygga ut i snart 10 år och turerna mellan tjänstemän, företaget och politiker har varit många. I väntan på en långsiktig lösning har företaget försökt med tillfälliga åtgärder. Bland annat har ett lagertält rests. Lagertältet rasade dock i vintras under snömassorna och företaget ansökte om bygglov för att ersätta tältet. Bygglovet beviljades först av Mullsjö kommun, men upphävdes av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Beslutet beror främst på att området inte omfattas av en detaljplan. Ansvar för detaljplanering ligger hos kommunen.

Engtex har en lång tradition i Mullsjö och är en av de största arbetsgivarna i kommunen. Personalomsättningen i företaget är låg och kunskap om textiltillverkning har gått i generationer. Företaget slog produktionsrekord i september i år och ser stora utvecklingsmöjligheter. Men för att planerna ska förverkligas måste lokalfrågan lösas till årsskiftet, berättar Patrik Johansson, Engtex. Företaget letar aktivt efter alternativa lösningar.

Mullsjö kommun har klättrat 33 platser i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet. Det är ett tecken på att företag upplever att det är mycket som fungerar bra i Mullsjö. Men det finns tydligen mer som kan göras för att förbättra företagsklimatet. Hanteringen av bygglovsansökan visar på betydelsen av att kommunen enas om en vision och planlägger för tillväxt.

Text: Tamara Lorentzon, Lorentzons i Grenna AB

Brist på kompetent personal inom industrisektorn börja bli påtaglig. Problemet måste åtgärdas snabbt om arbetskraftsbristen inte ska bli ett hinder för tillväxt. ”Vi märker trenden redan och vikten av att driva effektiva rekryteringsprocesser blir allt viktigare.” säger Mats Brändström, Industripoolen.

Det står tydligt i arbetsförmedlingens uppdrag att långtidsarbetslösa ska prioriteras. Det är en målgrupp som behöver en rad insatser kopplade till utbildningsbakgrund och erfarenhet. Arbetskraftsbrist samtidigt som arbetslösheten är hög bjuder inte på genvägar. ”Brist behöver omdefinieras.” säger Mats Brändström, Industripoolen, som menar att ”kompetens har fått en avgörande roll för företagens konkurrenskraft.” Ett effektivare sätt att nå snabbare resultat är att samtidigt prioritera individer som står närmare arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kommer inte att klara båda uppgifterna, vilket innebär att industriföretag kommer att behöva hjälp från annat håll.

Även den framtida kompetensförsörjningen måste lösas. Det är flera budskap som måste ut för att locka ungdomar till industrin. ”Vi rekryterar allt från VD till svetsare. Möjligheterna att göra karriär inom industrin är stora och jobben är bra betalda.” Trots det, har söktrycket till teknik- och industriprogrammen varit mycket lågt.

”Industriföretag är en motor för tjänstenäringen.” säger Mats Brändström, Industripoolen, som hoppas på att även politiker ser sambandet, och välkomnar privat arbetsförmedling.

Text: Tamara Lorentzon, Lorentzons i Grenna AB

Drygt en månad har nu gått sedan valet. Några som hade anledning att vara särskilt nervösa inför valet var just RUT-företagare. Hotet om ett avskaffande av RUT-avdraget var påtagligt. För de företag som erbjöd RUT-avdrags tjänster skulle ett annat valresultat än det som blev bett grova nedskärningar och uppsägningar. Såväl företagare, organisationer, politiker som allmänheten engagerade sig i frågan. Aldrig tidigare har det varit så synligt hur ett politiskt beslut skulle ”drabba” de som jobbar i RUT-branschen med omedelbara varsellistor och uppsägningar.

I tider av hög arbetslöshet och svårigheter för vissa grupper att ta sig in på arbetsmarknaden skulle ett borttagande av RUT-avdraget fått stora konsekvenser för de människor som efter lång arbetslöshet äntligen fått anställningen i ett RUT-företag. För mönstret är tydligt – ett stort antal av de som arbetar i branschen kommer från arbetslöshet eller långtidsarbetslöshet, således de som står långt från arbetsmarknaden.

Men vad har egentligen hänt med branschen såhär en månad efter beskedet att RUT-avdraget blir kvar?

Företag Städarna Sverige AB med bas i Norrköping, och verksamhet på 12 orter, arbetar enbart med städning hos privatpersoner. För ägarna Christoffer Sjögren och Ulrik Hollman var naturligtvis valet en riktig rysare och det kändes delvis tråkigt att behöva basera sina strategier och beslut på ett politiskt vågspel.

Men Christoffer och Ulrik kunde andas ut och fortsätta se ljust på framtiden och börja planera för kommande expansion och anställningar. Och det är precis det de har gjort.
För Städarna, har valresultatet resulterat i att vi har anställt 10 personer sedan valet, samtliga tidigare hel- eller deltidsarbetslösa. De har även startat ett ytterligare kontor i Linköping där vi räknar med att det närmaste året anställa ytterligare ca 15 personer.

I valrörelsen pratades det mycket om hur de som redan hade ett jobb skulle drabbas om RUT-avdraget avskaffades. Men de verkliga vinnarna i valet är betydligt fler än de som redan arbetade i RUT-branschen. Städarna Sverige AB har en organisk tillväxt om runt 20 % per månad vilket innebär att de anställer ett antal personer i månaden och räknar med att göra det ett tag framöver. Det  är de som nu får arbete som är de verkliga vinnarna på att RUT-avdraget får vara kvar!

Vad tror du? Vinner eller förlorar vi på RUT-avdraget?

I dagens Corren (29/10) presenterades en undersökning gjord bland småföretagare i 16 kommuner, bland annat Linköping. Ungefär hälften av de tillfrågade vill anställa under 2011. http://www.affarsliv.com/?articleid=5406160&date=&menuids

91 procent säger att det viktigaste för dem är att hitta rätt personal, men samtidigt menar hälften att just kompetent personal är det svåraste att hitta. Undersökningen bekräftar den bild vi sett hos företagare vi har besökt.

I Kisa har Johan Andersson svårt att hitta rätt folk till sitt industriföretag bland annat för att studievägledare råder elever att välja annorlunda. läs artikeln här; http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/linkoping/du-som-har-sa-bra-betyg-ska-val-soka-nagonting-annat_118972.html

När elever idag ska gå från gymnaiset, och till viss del också högskolan, till arbetslivet saknar de den kompetens som behövs. Ofta fortsätter utbildningen på företaget samtidigt som lönen och anställningsformen är densamma som för de övriga medarbetarna. Att hitta medarbetare som kan börja arbeta fullt ut direkt efter en utbildning blir svårare och svårare. Är det andra anställningsformer och löneformer vi behöver? Samtidigt som skolan och näringslivet lär mer av varandra? Det finns säkert otaliga lösningar, men att kompetensförsörjningen är ett problem är klart. Diskussionen måste börja föras om inte problemet ska bli ännu större framöver.

Av: Ulla Lönn, Svenskt Näringsliv

Debattartikel i Eskilstuna-Kuriren 27/10 2010

Ett historiskt val har genomförts. Det har föregåtts av en valrörelse som dominerats av frågan om sysselsättningen. Men kopplingen mellan sysselsättning och företagens villkor har allt för sällan varit uppe på agendan. Fördelning har varit ett av ledorden och saknaden av konkreta förslag som gör att de svenska företagen kan växa och bidra till vår gemensamma välfärd har varit stor.

De sörmländska företagarna vill bidra till att få ner arbetslösheten. de vill anställa. De vill växa och utvecklas. Politikernas insatser under valrörelsen har varit intensiva. Nu är det upp till bevis. De sörmländska företagarna har i dagarna levererat sina önskningar för kommande mandatperiod. En önskelista som är grunden för att de ska utvecklas positivt och öka vårt välstånd.

Högst på listan står sänkta arbetsgivaravgifter, minskat regelkrångel och reformerad arbetsrättslig lagstiftning. På kommunnivå vill företagen se följande prioriteringar:

- Bättre kvalitet i skolan

- Ökad satsning på infrastruktur

- Kortare handläggningstider

- Lägre kostnader för tillsyn

- Fler privata initiativ i offentlig sektor

Det är nu det egentliga arbetet tar vid. Det är nu som politikerna måste visa mod och våga närma sig kontroversiella sakmråden av betydelse för att få till stånd ett bättre företagsklimat. Företagare representerar inget särintresse. Deras villkor är ett allmänintresse. Politikerna har ett stort ansvar som de bäst tillvaratar genom att bedriva en politik som river hinder, och som skapar de bästa förutsättningarna så att företagare kan utveckla sina verksamheter och skapa fler jobb.

Vi behöver skapa ett bra företagsklimat i Sörmland så att företag utvecklas. Företagen kan sedan skapa de resurser som politikerna ska hjälpa till med att föredela. Den bästa medicinen för Sörmland är fler företagsvänliga politiker och fler otåliga och företagsamma medborgare.

Så till alla er politiker – ta till er önskelistan från företagare i länet. Ge dem chansen att verka i ett land och i ett län som tar tillvara på deras entreprenörskap. Det kommer ge oss alla en bättre framtid!

Höstens val innebär att en del politiker fått förnyat förtroende, en del byter uppdrag och en del nya personer tar plats i fullmäktige runt om i länets kommuner. Vad kommer den här mandatperioden att betyda för företagsklimatet, företagens konkurrenskraft och nya jobb i Jönköpings län?

Årets valrörelse har handlat mycket om jobb. Konkurrenskraftiga företag är förutsättningen för jobb och välfärd, det har det inte pratats lika mycket om. Men, vi hoppas det kommer att handla desto mer om det framöver. För politiker skapar inga jobb – bara förutsättningar för företagande och därmed för jobb.

I mina kontakter med företagare märker jag att det finns stora förväntningar på politikerna om att det nu kommer att vidtas åtgärder för ett bättre företagsklimat. För det är nu det egentliga arbetet tar vid. Det är nu politikerna måste visa handlingskraft och mod och våga ta tag i viktiga frågor.

Direkt efter valet genomförde Svenskt Näringsliv en extra företagarpanel. Dels frågade vi om prioriteringar i rikspolitiken, dels om vad politikerna lokalt kan göra för företagsklimatet.

Rent allmänt efterlyser företagen ett bättre nationellt företagsklimat. Åtta av tio företagare i Jönköpings län förespråkar lägre arbetsgivaravgifter. Lägre beskattning av arbete kommer god tvåa. Minskat regelkrångel är nästa prioritering. Här måste tempot höjas annars lär knappast förra mandatperiodens mål klaras. En reformerad arbetsrätt kommer också högt på företagens lista. Inga direkt nya förslag men nu borde det vara läge att göra förändringarna.

På önskelistan till politikerna i kommunerna hamnar en bättre kvalitet i skolan högst upp. Rekryteringsfrågan är viktig för konkurrenskraften. Ökade satsningar på infrastruktur kommer som nästa punkt. Tillsammans med kortare handläggningstider för t ex bygglov, alkoholtillstånd och fler privata initiativ i offentlig sektor är detta de allra viktigaste faktorerna som företagare i Jönköpings län vill att politikerna i kommunerna prioriterar under den kommande mandatperioden.

Det är företagsamhetens villkor som i slutänden avgör hur pass framgångsrik en jobblinje verkligen blir.

Det är dags att lyssna på företagarna!

Elisabeth Nilsson

Regionchef

Svenskt Näringsliv Jönköping

Folk flyttar faktiskt till Eksjö, men inte i den utsträckning som behövs för att vända trenden och underlätta rekryteringen till företag. Den vackra trästaden på höglandet har en ålderssammansättning som innebär att Eksjö har en större andel äldre jämfört med riket eller länet i övrigt. Befolkningsprognoser visar på en minskande befolkning om inte den nuvarande trenden vänder. Detta innebär stora utmaningar för företagare, politiker och tjänstemän. Ett förbättrat företagsklimat i Eksjö bygger på ökad attraktivitet, kreativa initiativ och samarbete.

Ungefär så resonerade ett antal företagare som samlades över lunch. Huvudfrågan var – vad är absolut viktigast för att Eksjö ska bli en bra plats att driva företag på? Det konstaterades snabbt att många faktorer gör Eksjö till en attraktiv boende ort. Förutom den vackra miljön har skolorna i Eksjö fått bra betyg efter skolverkets inspektioner. Det finns även ett bra utbud och god service i Eksjö. Det är relativt vanligt att ungdomar flyttar tillbaka till Eksjö när det är dags att skaffa familj. De söker en tryggare miljö. Trots det, är det mer som behöver hända.

Alternativa bostadsformer

En flaskhals är bristen på alternativa bostadsformer. Det kommer att behövas många lägenheter framöver, för både äldre och yngre.” Kommunpolitikerna har satt upp mål för hur många lägenheter som ska byggas varje år.” säger Carina Ståhlhammar, Eksjö Bokhandel, som också säger att ”det är viktigt att de håller fast vid de målen”.

Infrastruktur

Att invånarna kan ta sig till och från Eksjö snabbt och smidigt är viktigt för företagare. I nuläget tar det för lång tid att pendla till och från Eksjö, oavsett om det sker med buss eller bil. Bussarna har dåliga förbindelser till Eksjö och vägarna har låga hastighetsbegränsningar som innebär att det tar lång tid att färdas på vägarna. Dessutom blir bilpendlingen dyr. Många avstår då från att pendla till eller från Eksjö och bosätter sig istället på annan ort. Infrastruktursutvecklingen är därför viktig för både tillväxten och attraktiviteten.

Attityder

Företagare upplever att lokala politiker är insatta i företagarnas frågor och visar välvilja. Där det brister ibland är dock förståelsen från tjänstemännen. ”Det är alltid lättare att ta kontakt med någon när man har ett ansikte.” tycker Mats Svanberg, Eksjöverken. Regelbundna möten mellan tjänstemän, företagare och politiker föreslås.

Kreativitet

Eksjö är en stad med gamla anor. Både regementet och lasarettet lämnar sin starka prägel på trästaden. Men det finns drivkrafter som både vill bevara och förnya. Behovet av kreativa lösningar är stort i Eksjö. Varför inte utveckla ett strandområde vid sjön, eller få en spårvagn på plats? Det var ett par av idéerna som företagarna funderade på. Budskapet är att det behövs kreativa initiativ för att skapa ökad attraktivitet och främja tillväxten i Eksjö.

Nu gäller det för företagare, politiker och tjänstemän att ta tillvara på energin och kreativiteten och främja entreprenörskap. Förutsättningar att främja företagsklimatet och tillväxten stora. Det gäller att alla håller blicken framåt.

Text; Tamara Lorenzon

Av: Elin Bengtsson Svenskt Näringsliv Linköping

efter företagsbesök på Horns Industriservice i Kisa

Svårigheten i att hitta personal med rätt kompetens och utbildning har länge varit ett av de stora hindren för företag att kunna växa i den takt man vill. Flera företagare uppger att de har varit tvungna att tacka nej till uppdrag eller dra ner på verksamheten eftersom att det inte finns rätt utbildad personal. Under ett besök hos Johan Andersson på Horns Industriservice i Kisa i förra veckan fick vi två förklaringar på varför det ser ut så här. I alla fall inom delar av verkstadsindustrin.

-          För det första har vi inom industrin varit dåliga på att förmedla vad jobb här faktiskt innebär. Bilden i media visar smältverken på våra tyngsta industrier, det ser tungt, varmt och farligt ut. Men att jobba med industriproduktion och tillverkning är mycket mer. Utvecklingen går ständigt framåt och mycket av produktionen är datoriserad.

Det är inte speciellt häftigt att jobba inom industrin längre, det försöker man på Horns Industriservice att ändra på genom att bjuda in skolelever ner till förskoleklass för att se vad det faktiskt handlar om.

-          Detta är vårt ansvar, att faktiskt visa upp att vi har roliga jobb här också!

-          För det andra är skolans inställning till industrijobb för dålig. Vi har bra samarbete med skolan här och elever kommer hit på praktik. Det fungerar bra och är ett utmärkt sätt att se om personen i fråga kan jobba här senare. Lärlingar har vi tackat nej till, det har vi inte bemanning för att klara, handledningen tar mycket tid och vi är tyvärr för små för det. Men jag vill rikta lite kritik mot studievägledningen: Industriprogrammet här var tidigare inget program man sökte, utan ett program man hamnade på. Detta har börjat förändras. Men, när en elev med ganska bra betyg sa till sin studievägledare att han var intresserad av industriprogrammet fick han rådet att tänka om. ”Med så bra betyg ska du välja någonting annat”

Så får det inte vara, vi kan inte göra skillnad på jobb och jobb. Fortsätter man att råda elever med bättre betyg att välja någonting annat än vad de egentligen vill, har vi snart inga industriarbetare eller hantverkare kvar. Det leder till stora problem efter ett tag. Det är bra att man börjar ta tag i det. Men, vi inom industrin och skolvärlden måste gemensamt arbeta för att höja statusen och informera om vad industrijobb faktiskt innebär. Kanske ska studievägledarna komma ut på företagsbesök?

-          Men, att vi har haft svårt att hitta rätt personal har också lett till att vi blivit mer konkurrenskraftiga. Fler av våra medarbetare måste kunna hantera fler verktyg, det är en styrka men vi vill kunna anställa också.

Inom vilken annan bransch kan man börja på golvet och avancera så snabbt som här!? Den möjligheten måste vi verkligen lyfta fram. avslutar Johan Andersson.

Av Ulla Lönn Svenskt Näringsliv

Debattartikel i Katrienholms Kuriren 5/10 2010