NÄRINGSLIVS

Av: Betty Malmberg (M) och Eva Bengtson Skogsberg (M) Riksdagsledamöter från Östergötland respektive Kalmar län 

De dolda skatterna är inslag i vardagen som inte syns. Särskilt gäller det moms och arbetsgivaravgifter som har ökat i både Sverige och OECD de senaste decennierna. De osynliga skatterna måste fram i ljuset. 

publicerat i JönköpingsPosten2011-02-01

Underskriften ”Svensk” skriver i Jönköpingsposten att det finns ingen vetenskap som kan bevisa att samhällsviktiga företag som är i statlig ägo skulle fungera sämre än privata.

Jag skulle vilja kontra med att säga att det heller inte finns någon anledning till varför ett privat företag skulle ge sämre service eller har mindre effektiva lösningar för att leverera sina tjänster och produkter än ett statligt ägt bolag.

Det finns fortfarande en seglivad föreställning om att staten är den enda som klarar av att blanda sig i sådant som rör oss alla i samhället. Detta är inte bara en felaktig uppfattning, utan det ställer också orimliga krav på den offentliga sektorn som faktiskt inte alltid kan eller bör axla det ensidiga ansvaret för allt som behövs i vårt samhälle.

I fler och fler sektorer har vi fått se en uppluckring av de gamla deviserna; biståndet har öppnats upp för ansvarstagande företag som vill bidra till utveckling och demokratisering i u-länder och Lagen om Valfrihet har fått ökad genomslagskraft i hela landet. Så länge som företag- statligt eller privatägt- utför vad de ska och tar ansvar för sin verksamhet genom ett medborgarperspektiv, är det dags att slänga bort skygglapparna och acceptera att välfärdens faktiska kvalitet är viktigare än dess bakomliggande principer.

 Sophia Bengtsson

Svenskt Näringsliv Jönköping

Verkligheten är onekligen brokigare än den politiska kartan får en att förmoda. Betrakta bilden av Sydostsverige här bredvid. Blå kommuner har borgerlig majoritet, röda vänstermajoritet, grå har småpartier som tungor på vågen. Det är enkelt.

Men se sedan på ljus och skugga. Ljusa nyanser säger att kommunerna har infört valfrihet i äldreomsorgen eller förbereder detta. Mellannyanser visar kommuner som utreder detta, osäkert hur länge. Mörka nyanser med raspig yta visar kommuner som tydligt sagt nej till valfriheten eller inte visat något intresse för förslagen.

Det finns både mörka (Ydre, Vadstena, Ödeshög) och mellanfärgade borgerligt styrda kommuner. Och faktiskt en och annan ljusröd (som Finspång och Motala), där det alltså är vänstern som står för frihetsreformen.

Men mest av allt ger kartbilden onekligen ett väldigt oordnat spräckligt intryck, även om de ljusblå borgerliga valfrihetsområdena fångar ögat först av allt.

De kommuner som arbetar aktivt för äldrevalfriheten är alla något större, oftast borgerliga. Det är lätt att tolka detta så att politiken här har tydliga band till rikspolitiken, politiken är idéförankrad. Att de är stora innebär också att de valda har enklare att se sig som företrädare för medborgarna, inte för verksamheten.

En sådan formaliserad rollfördelning ses ofta som ett handikapp. Men när politiskt ”heta” reformer ska förankras och införas är de ofta en fördel. Politiken erbjuder roller och identifikationer andra än de kommunala och rent lokala.

Intressant är att så många kommuner där lokala småpartier eller Sverigedemokrater sitter som tungan på vågen ändå har haft politisk kraft att påbörja valfrihetsreformer: Västervik, Högsby, Uppvidinge, Karlskrona, Ljungby, Mullsjö, Tranås och Vaggeryd. I exempelvis Karlskrona bedriver Sverigedemokraterna demonstrationspolitik mot den fempartiallians som svarar för ordförandeposterna. Ändå är äldrevalfriheten sjösatt.

Reformen förutsätter alltså lokala engagerade ambassadörer, valda som vågar gå emot tanken att kommunen ska stå för allt. Hur ska äldreministern Maria Larsson kunna få igång processen i de andra kommunerna genom beslut i Stockholm, frågar sig onekligen betraktaren? Hon kan knappast ägna sig åt att själv resa runt från Sölvesborg till Valdemarsvik för att kampanjtala på fullmäktigen och gruppmötena.

Per Dahl, redaktör för Emilstankar .

Om några veckor är det dags för Jönköpings niondeklassare att göra sina gymnasieval. De ska fatta ett beslut som har stor betydelse för hur de kommer klara sig på arbetsmarknaden. Tyvärr finns det stora brister i det beslutsunderlag som gymnasieväljarna förses med.

Ansvariga politiker slarvar bort gymnasievalet och informationen om hur olika program förbereder elever för arbetsmarknaden är otillräcklig. För att hjälpa elever och föräldrar att göra genomtänkta val bör tydliga jämförelser över alla Sveriges program och gymnasieskolor samt deras prestationer på arbetsmarknaden finnas. För att råda bot på detta har Svenskt Näringsliv tillsammans med Statistiska Centralbyrån tagit fram fakta om alla program till sajten Gymnasiekvalitet.se, som visar de stora skillnader i förutsättningar på arbetsmarknaden som olika gymnasieprogram ger eleverna.

Att redovisa fakta om olika utbildningar är särskilt viktigt i tider av hög ungdomsarbetslöshet. Enligt de fakta som SCB tagit fram på vårt uppdrag har hela 26 procent av regionens program resulterat i att mer än 25 procent av eleverna varit arbetslösa. Statistiska Centralbyråns data visar dock även att 41 procent av alla yrkesförberedande program i regionen har lyckade utbildningar där minst 90 procent av eleverna har fått jobb fem år efter examen.

För att niondeklassare och deras föräldrar ska kunna göra genomtänkta val krävs ett gott faktaunderlag – både om arbetsmarknaden och om kvalitetsskillnader mellan enskilda program. En översikt av Jönköping län visar att viss information och statistik kring gymnasieprogram och prestationer finns, men att materialet är otillräckligt för att förstå vilken utbildning och vilken skola som ger bäst förutsättningar att få jobb.

Man hör ibland att gymnasievalet inte är så dramatiskt; om man vill kan man alltid ändra sig. Nästan var femte förstaårselev byter program eller avbryter sina studier. Med de utmaningar Sverige står inför med allt fler äldre och en minskande andel i arbetsför ålder har vi inte råd att slarva bort ungdomars tid på gymnasieavhopp och dröjsmål på grund av byte av utbildning.

Det är givetvis upp till eleven att välja vilket program han eller hon finner mest intressant, men då måste möjligheterna att göra ett medvetet val finnas. Därför måste vi sluta upp med att slarva bort gymnasievalet. Rätt val av utbildning avgör hur man kommer in i arbetslivet och våra ungdomar har rätt att få all fakta om hur programmen klarar sig på arbetsmarknaden för att kunna göra genomtänkta val.

Sophia Bengtsson

Svenskt Näringsliv, Jönköping

Av: Svenskt Näringsliv Linköping

I den senaste företagarpanelen är det frågorna om rekrytering som sticker ut mest. Hälften av de företag som svarat på enkäten har försökt anställa under 2010. Nära 60 procent av dessa har upplevt svårigheter. Man hittar inte peroner med rätt utbildning, rätt erfarenhet eller egenskaper som passar in på den tjänst man vill tillsätta. Detta leder i sin tur till att arbetssökande går miste om möjligheter till jobb och företagen går miste om möjligheter att växa och utvecklas. I nästan 30 procent av fallen har företagen inte rekryterat alls trots att man har planerat det. Några har fått tacka nej till nya uppdrag eller ta ut övertid av personalen. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar inte som den bör och på grund av det har vi, vid två tillfällen, diskuterat rekrytering tillsammans med arbetsförmedlingen.

Läs och se diskussionen på www.affarsliv.com

Inslag

http://www.affarsliv.com/webbtv/#category=5255365&date=latest&clip=5462932&startTime=0m0s

Artikel

http://www.affarsliv.com/?articleid=5465142&date=&menuids=

Att tvingas säga upp personal är en plågsam erfarenhet för varje företagare.

Att ha anställda är också att ha kolleger och vänner. Ofta bor man i samma stad eller område, känner varandras familjer, barnen går i samma skola, man hejar och pratar vid fruktdisken på Ica. Men ibland måste man som företagare fatta tuffa beslut, för att rädda jobben för det stora flertalet.

Trots att Sverige klarat sig relativt väl genom finanskrisen, har de senaste två åren varit en tid av just sådana tuffa prövningar för många östgötska företagare. Och tyvärr har dessa två år lärt oss att de lagar och regler som finns kring personalneddragningar har gjort plågan värre, för både företagarna och de anställda.

Enligt lagen om anställningsskydd, las, ska uppsägningar ske utifrån hur länge de anställda har jobbat i företaget och vilka kvalifikationer de har. I praktiken väger anställningstiden mycket tyngre än kompetens. Många av våra medlemsföretag i Östergötland vittnar om att de därför förlorat flera av sina bästa och viktigaste medarbetare under krisen. Det innebär att företaget får ännu svårare att resa sig ur svårigheterna, men också slöseri med pengar och resurser.

Vi har träffat företagare som tvingats säga upp anställda som just genomgått kostsamma utbildningar för att passa på sina tjänster – en satsning som på grund av turordningen går om intet, och som dessutom måste göras om igen på dem som blir kvar. Andra berättar om hur de under lång tid kämpat för fler yngre och fler tjejer på arbetsplatsen – men som i krisen måste putta ut just de unga och de nyanställda tjejerna.

Men även för dem som får behålla sin anställning har neddragningsprocessen varit onödigt smärtsam. Påfrestande är den alltid – det är tungt att se vänner förlora jobbet, även om man sitter säkert på sin egen tjänst. Eftersom regelverket kring uppsägningar är så snårigt, har ofta uppsägningsförloppet blivit alldeles för långsamt. Förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare har ibland pågått i månader. Under tiden vet ingen vem som får gå och vem som får vara kvar – kommer parterna följa turordningen, eller kommer de överens om att trotjänare ska köpas ut? Oron kan vara förlamande.

Den nuvarande regeringens linje är att lagen om anställningsskydd är bra och fungerar som den ska. Eftersom vi dagligen träffar företagare och anställda runt om i Östergötland vet vi att regeringen har fel, eftersom lagen skapar problem för så många.

Tack och lov pekar många kurvor uppåt för tillfället. Men det blir sämre tider igen, då tuffa beslut måste fattas. Vi hoppas att företagare och anställda i Östergötland då slipper stenar på en börda som är tung att bära som den är.

Sofie Elmström

Svenskt Näringsliv

Den svenska ekonomin växer och sysselsättningen ökar. Det är några av slutsatserna från Svenskt Näringslivs konjunkturprognos för fjärde kvartalet. Trots detta löper Sveriges ekonomi risken att drabbas av en rad nya utmaningar och Svenskt Näringslivs samhällsekonom Göran Grahn diskuterade några av dessa över en julgrötslunch, där även Jönköpings senaste Företagspanel presenterades.

Göran Grahn uppger att ett av de allvarligaste hoten mot svensk ekonomi är arbetslöshetens långsamma tillbakagång, trots att företagen visar större lönsamhet och även anställer. Ungdomsarbetslösheten minskar något, men kommer fortsatt ligga över 25 procent

Valutakrig och räntehöjningar kan också leda till en starkare krona och därigenom svagare konkurrenskraft för exportindustrin. Av den anledningen hålls investeringar i Sverige under den långsiktiga potentialen.

Göran Grahn får frågan om hur man kan jämföra situationen med läget i USA och han påpekar att generellt sett är faktiskt de svenska hushållens belåningsgrad nu högre än motsvarigheten i USA. Visserligen har svenskar ett betydande nettosparande, men snittförmögenheten är lägre än i USA. Det finns alltså en risk för en ny kreditbubbla även i Sverige. Skulle vi klara att hantera att den bubblan spricker?

Samtidigt betyder en stark krona ökat fokus på importkonsumtion och, i ett längre perspektiv, en god realinkomstutveckling för de svenska hushållen. Generellt kan det sägas att trots att utvecklingen är god, är det snarare återhämtning än tillväxt vi pratar om. Denna återhämtning förutspås fortgå fram till 2013 då Sverige planeras uppnå den produktionsnivå man skulle haft om inte finanskrisen drabbat oss.

Även den senaste Företagarpanelen för Jönköpings län presenterades under lunchmötet. Hur ser företagarna i Jönköping på läget framöver när det gäller, produktion, investeringar och antal anställda?

Genomgående kan man se en tydlig positiv utveckling på alla delar av företagsklimatet i Jönköpings län. Detta gäller såväl produktion och investeringar, som antalet anställda, där Jönköping överlag ligger bland de tre länen med mest positiv kurva.

Det finns alltså anledning att vara optimistisk inför framtiden, även om man ska ha i åtanke att Jönköping drabbades hårdare än de flesta andra län i alla ovanstående kategorier. Den starka uppåtsträvande kurvan vi nu ser har sålunda sin förklaring i föregående års extra djupa nedgång.

Men trots allt kan det påpekas att man än en gång klarat sig ur en kris som många hade trott skulle knäcka Jönköpings läns konkurrenskraft och företagandet i länet tycks åter gå mot idel bättre tider.

text: Sophia Bengtsson

Tidigare publicerad i Smålands-Tidningen

Värdet av att våra ungdomar får visa vad de kan genom att arbeta kan inte överskattas. Det betyder mycket att tjäna sina egna pengar, att ingå i ett sammanhang, att utvecklas och ta ansvar – för några också som egna företagare. Det är så vi formas som människor och det är så vi skapar våra samhällen. Därför är det viktigt att de unga har arbete och att de vill starta och driva företag.

Ser man till statistiken har Jönköpings län den näst lägsta ungdomsarbetslösheten i Sverige enligt Ekonomifakta. Bara Hallands län har lägre ungdomsarbetslöshet. Kan vi alltså slå oss till ro? Nej, 21,9 procent arbetslösa bland ungdomarna upp till 24 år som ingår i arbetskraften är en hög siffra, betydligt högre än de 7,4 procent av hela arbetskraften som är arbetslösa i länet. Få länder i Europa har så hög ungdomsarbetslöshet som Sverige. Vi kan inte vara nöjda med det!

En egenskap som blir allt mer nödvändig och uppskattad i företagen är företagsamma medarbetare. Det finns en bra grund för att utveckla företagsamma ungdomar inom Ung Företagsamhet i gymnasieskolan. I år firar Ung Företagsamhet 30 år! Ett talande resultat är att fyra av tio UF-elever startar företag som vuxna. Lokalt här i Sävsjö uppmuntrar vi i mitt företag UF-verksamheten genom att dela ut stipendier till framgångsrika UF-företagare. Tänk om några av våra UF-elever startar nästa Volvo, IKEA eller Husqvarna. Hur länge sedan var det ett nytt storföretag startade i Sverige?

På samma sätt som skolan kan skapa förutsättningar för att utveckla ungdomars företagsamhet och intresse för entreprenörskap behöver politiken skapa goda betingelser för företagandet. Det är företagsamma människor som är grunden för vårt välstånd. Vi behöver stötta fler, både unga och mer erfarna, företagsamma människor att våga satsa på sina idéer och starta företag. Företag, som ger jobb till andra, genererar skatteintäkter, som kan ge möjlighet till en bättre vård, skola, välfärd.

Sverige har på många sätt ett bra företagsklimat idag. Det är lika självklart som att vi också har många brister. Och lika självklart som att det i vårt land sannolikt finns lika många idéer om hur vi kan göra det bättre, som det finns människor. Tillsammans kan vi skapa ett företagsklimat i världsklass.

 Jerry Fredriksson, egen företagare

Sedan årsskiftet finns det ett tillägg i konkurrenslagen. Det har tillkommit för att domstol skall kunna ingripa när offentliga aktörer på ett konkurrensbegränsande sätt säljer varor och tjänster på en marknad där det finns privata leverantörer. Svenskt Näringsliv anser att det är bra att det nu finns en regel i konkurrenslagen som kan användas för att stoppa kommuner och myndigheter som bedriver säljverksamhet på ett sådant sätt att konkurrensen snedvrids.

Att Jönköpings kommun odlar växter och blommor för eget behov är givetvis helt i sin ordning. Vad som däremot inte tillåts numera är att kommunen på ett planerat sätt odlar mer än man behöver och säljer dessa produkter på en öppen marknad där det redan finns privata leverantörer och att man då tillämpar sådan prissättning att konkurrensen snedvrids. 

Det är ingen tvekan om att Jönköpings kommun under många år, utöver att ta fram växter och blommor för sitt egna behov, även ägnat sig åt att sälja växter och blommor i konkurrens med privata företag. Det är inte heller någon tvekan om att den nya regeln i konkurrenslagen innebär att kommunen måste sluta med denna snedvridande säljverksamhet.

Jönköpings kommun ställs nu inför följande två val: antingen fortsätter kommunen att i egen regi odla de växter man behöver (men inget därutöver) eller så tar man beslutet att köpa de växter man har behov av.

Beslutar man sig för att i fortsättningen köpa de växter och blommor man behöver så uppkommer frågan hur växthuset skall användas i framtiden. Om man inte ser att det finns någon alternativ användning för dessa lokaler bör man givetvis överväga en försäljning. En kommun skall förvalta sina resurser på bästa sätt vilket innebär att växhuset inte skall kunna avyttras till ett pris som understiger marknadsvärdet. 

Elisabeth Sandberg

Regionchef

Svenskt Näringsliv

Att tvingas äga upp personal är en plågsam erfarenhet för varje företagare. Att ha anställda är också att ha kolleger och vänner. Ofta bor man i samma stad eller område, känner varandras familjer, barnen går i samma skola, man hejar och pratar vid fruktdisken på Ica.

Men ibland måste man som företagare fatta tuffa beslut, för att rädda både företaget och därmed jobben för det stora flertalet.

Trots att Sverige klarat sig relativt väl genom finanskrisen, har de senaste två åren varit en tid av just sådana tuffa prövningar för många Småländska företagare. Och tyvärr har dessa två år lärt oss att de lagar och regler som finns kring personalneddragningar har gjort plågan värre, för både företagarna och de anställda.

Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, ska uppsägningar ske utifrån hur länge de anställda har jobbat i företaget och vilka kvalifikationer de har. I praktiken väger anställningstiden mycket tyngre än kompetens. Många av våra medlemsföretag här i Jönköpings län vittnar om att de därför förlorat flera av sina bästa och viktigaste medarbetare under krisen. Det innebär att företaget får ännu svårare att resa sig ur svårigheterna, men det är också slöseri med pengar och resurser.

Jag har träffat företagare som tvingats säga upp anställda som just genomgått kostsamma utbildningar för att passa på sina tjänster – en satsning som på grund av turordningen går om intet, och som dessutom kanske måste göras om igen på dem som blir kvar. Andra berättar om hur de under lång tid kämpat för fler yngre och fler tjejer på arbetsplatsen – men som i krisen måste putta ut just de unga och de nyanställda tjejerna.

Men även för medarbetare som får behålla sin anställning har neddragningsprocessen varit onödigt smärtsam. Påfrestande är den alltid – det är tungt att se vänner förlora jobbet, även om man sitter säkert på sin egen tjänst.

Eftersom regelverket kring uppsägningar är så snårigt, har ofta uppsägningsförloppet blivit alldeles för långsamt. Förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare har ibland pågått i månader. Under tiden vet ingen vem som får gå och vem som får vara kvar och den oron kan vara förlamande.

Den nuvarande regeringens linje är att lagen om anställningsskydd är bra och fungerar som den ska. Eftersom jag dagligen träffar företagare och anställda runt om i vårt län vet jag att regeringen har fel, eftersom lagen skapar problem för så många.

Tack och lov pekar många kurvor uppåt för tillfället. Men, om tiderna blir sämre, och företagare återigen tvingas fatta tuffa beslut och dra ned på driften, så hoppas jag, att regeringen innan dess åtminstone hunnit ta några steg på väg mot ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen i syfte att underlätta för företag att anställa och behålla personal med den kompetens som företaget efterfrågar. På det viset kan både tillväxt och jobb öka.

Elisabeth Sandberg

Regionchef

Svenskt Näringsliv i Jönköping